Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Frågan om en elitbasketpelares rätt till ersättning från Unionens a-kassa har varit en följetong under flera år. Ärendet har vandrat genom rättssystemet och har nu slutligen avgjorts av högsta instans.
Läs mer: Basketspelare nekas a-kassa
När idrottsmannens kontrakt med KFUM Uppsala Basket löpte ut i slutet av april 2013 anmälde han sig som arbetslös och ansökte om a-kassa. Men då hade han redan skrivit på ett nytt kontrakt med klubben som började gälla den 1 augusti samma år. Förutom lön åtog sig idrottsföreningen även att stå för en möblerad lägenhet - även under sommarmånaderna.
Unionens a-kassa nekade basketspelaren ersättning eftersom man inte ansåg att han stod till arbetsmarknadens förfogande*. Enligt kassan var det osannolikt att mannen skulle bryta sitt ingångna kontrakt för att ta ett annat arbete.
Basketspelaren överklagade beslutet med motiveringen att han mellan de båda anställningarna saknade arbete, var arbetsför och stod till arbetsmarknadens förfogande. Enligt honom innebar inte den kommande anställningen att han inte kunde bryta spelarkontraktet om han fått erbjudande om ett annat lämpligt arbete.
Förvaltningsdomstolen gick på mannens linje medan kammarrätten i Stockholm delade a-kassans uppfattning. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt. Domstolen slår fast att det inte är sannolikt att elitbasketspelaren skulle ha varit beredd att bryta sitt kontrakt för ett arbete hos en annan arbetsgivare.
Rätten fäster vikt vid att föreningen åtagit sig att stå för mannens bostad under perioden mellan de båda anställningarna. Även om spelaren inte skulle tillträda sin anställning förrän den 1 augusti innebar kontraktet, att parterna hade sådana bindningar till varandra att mannen inte kan anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande.
– Det råder en speciell praxis på området för elitidrottare under speluppehåll och vi anser att den här domen följer den praxisen väl. Men domen kommer inte att få någon betydelse för de som har en sedvanlig anställning, då gäller andra regler, säger Jeanette Mandl, chefsjurist på Unionens a-kassa.
*Enligt arbetslöshetsförsäkringen är det ett grundläggande villkor för att få rätt till ersättning att den arbetslöse, förutom att vara oförhindrad att ta arbete, också ha för avsikt att göra det.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
