Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Alla har en åsikt om chefen

Nu inleder Kollega artikelserien #enbrachef där vi tar ett grepp om den moderna chefen och ledarskapet. Hur bör en bra chef vara? Har vem som helst förmågan att leda? Hur är chefen i Sverige? Och mycket, mycket mer.
Petra Rendik Publicerad
Malin Tappert
Malin Tappert menar att många företag fokuserar på fel egenskaper när de rekryterar chefer.

De flesta av oss har haft att göra med chefer i arbetslivet. Eller mött ledargestalter i andra sammanhang, kanske i skolan, i fotbollslaget eller på första sommarjobbet. Den där personen som betytt så mycket, som fått dig att växa. Eller tvärtom, att tvivla.

Kanske är det du som är chefen. Eller drömmer om att bli.

Oavsett vad så är ledarskap något som engagerar, väcker känslor och åsikter. Det kan handla om din chef, någon annans chef eller chefer i allmänhet. Om psykopatchefen. Drömchefen. Robotchefen.

Det finns nämligen tillfällen då människor skulle föredra att arbetsledas av en maskin framför en chef av kött och blod. Men än så längre behöver vi fortfarande mänskliga chefer.

Goda ledare ger nöjda medarbetare som leder företaget eller organisationen till framgång. En chefsrekrytering är ett viktigt beslut som kan komma att påverka ett företag under lång tid framöver. Trots det misslyckas 82 procent av företagen att tillsätta rätt person.

Malin Tappert, konsult inom ledarskap och organisationsutveckling, tror sig veta varför.

– Vi är vana att rekrytera personer som har rätt sakkompetens inom området de ska leda. Men för att bli en bra chef krävs så mycket mer. En ledare ska få andra att växa, få gruppen att kommunicera med varandra och ha en förmåga att ta hand om en rad mellanmänskliga relationer. Det är egenskaper som sällan syns i ditt cv, säger Malin Tappert.

Trots att dessa ”mjuka” egenskaper är så avgörande för medarbetarnas välmående och effektivitet så är Malin Tapperts erfarenhet att de alltför ofta hamnar i skymundan i rekryteringsprocessen. Och där någonstans blir det fel, för i slutändan handlar gott ledarskap mer om sociala relationer än olika modeller och teorier.

Men kan vem som helst lära sig att leda?

En av alla föreställningar som lever vidare är att vissa är födda till att leda. Men forskarna är rätt eniga, ledarskap sitter inte i generna. Många av oss kan bli rätt hyfsade chefer. Med rätt verktyg, stöd och intresse för sina medmänniskor kan man komma långt i sina chefsambitioner. Malin Tappert delar den uppfattningen men med en reservation. För en chefstitel kan man få. En ledare väljer man att följa utifrån tillit och förtroende.

– Jag har en positiv människosyn i grunden och det går att utvecklas i sitt ledarskap men det är just det där ”vem som helst” som får mig att tveka. Saknar du självinsikt och viljan att se och bekräfta andra kan det blir svårt. Det är ett destruktivt ledarskap som kan leda till mycket negativa konsekvenser, säger hon.

I Kollegas artikelserie #enbrachef tar vi ett grepp om chef och ledarskap. Du kommer att kunna läsa om de vanligaste chefsmyterna, de hetaste ledarstilarna, varför (och om) chefen ska gå på kurs, hur ”svenskt” ledarskap ser ut och hur man får till en bra dialog mellan chef och medarbetare. Och mycket mer.

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.