Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Låga löner påstås ge fler jobb

Många företag skulle anställa folk för att utföra ”enkla jobb” om de inte behövde betala mer än 14 000 till 15 000 kronor i månaden. Det menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, i en ny rapport om tudelningen på arbetsmarknaden.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lars Calmfors.
"Den ökade lönespridningen ökar kraven på skatte- och bidragssystemen", säger Lars Calmfors, AER:s ordförande. Foto: Henrik Montgomery / TT

Den svenska arbetsmarknaden är tudelad på flera sätt, menar AER i sin nya rapport. Det handlar dels om de utrikes föddas ställning som, enligt AER, är ännu svagare än vad de vanliga siffrorna över arbetslösheten och sysselsättningen visar. De av de utrikes födda som har jobb har nämligen i mycket i högre utsträckning otrygga visstidsanställningar än inrikes födda.

Hur ska då de nyanlända komma in på arbetsmarknaden? Precis som tidigare argumenterar AER för sänkta minimilöner. På ett plan har man dock ändrat sig jämfört med i fjol. Då föreslog AER att parterna på arbetsmarknaden skulle förhandla fram tidsbegränsade ingångsjobb med avsevärt lägre löner än dagens minimilöner. I år lyfter de fram ett annat alternativ som går ut på att parterna bör definiera nya typer av enkla jobb – som inte finns i dag.

Exakt hur låga dessa ”betydligt lägre minimilöner” ska vara anger inte AER. Men i samband med rapporten fick företag svara på om de skulle anställa för nya typer av enkla jobb om det kunde göras till löner på 14 000-15 000 kronor. En tredjedel av företagen uppgav att de skulle göra sådana anställningar.

De ”nya typer” av jobb som företagen vill ha utförda handlar om avlastningsfunktioner som vaktmästare, receptionist, handräckning på byggen och så vidare.

Genom att klart definiera vilka jobb det handlar om skulle lönesänkningarna förhoppningsvis avgränsas till dessa, menar AER som dock tar upp två ytterligare farhågor.

Dels finns risk för att de nya låglönejobben skulle attrahera ny arbetskraft från EU-länder med låg inkomstnivå, vilket skulle stjälpa hela idén. Det skulle kunna undvikas genom att utforma de nya jobben som ett arbetsmarknadsprogram.

Dels skulle det kunna skapa en ny underklass av lågbetalda invandrare, eftersom det här rör sig om permanenta jobb.

– Därför måste goda möjligheter till vidareutbildning erbjudas. Den bör erbjudas direkt till individerna. Den ökade lönespridningen ökar dessutom kraven på skatte- och bidragssystemen, säger Lars Calmfors, AER:s ordförande.

Rådet tar också upp att efterfrågan för de hemmamarknadsinriktade tjänstesektorerna är starkare än för exportindustrin. I framtiden kan industrin förmodligen inte styra löneökningarna för hela arbetsmarknaden som den gör i dag.

– Vi vill varna för riskerna med att lägga locket på och hålla nere löneökningar i andra delar av ekonomin. Då är det bättre att anpassa systemet, säger Lars Calmfors.

AER

Arbetsmarknadsekonomiska rådet är upprättat och finansierat av Svenskt Näringsliv, men arbetar helt oberoende. Ledamöter är professorerna Lars Calmfors, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.