Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här är framtidens färdigheter

Robotarna tar över. Cirka 47 procent av allt vi gör i dag kan komma att datoriseras och ersättas av robotar. De mest hotade yrkena är telemarketing, kassabiträden, radiooperatörer och receptionister. Men det finns trots allt mänskliga färdigheter som kommer att efterfrågas allt mer. Exempelvis nytänkande, konstnärlighet och medkänsla.
Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det visar en framtidsrapport från Futurion, TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja för framtidens arbetsliv. Rapporten baserar sig på de två Oxfordforskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne som publicerat den uppmärksammade publikationen ”The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation?”, som visar att närmare hälften av alla jobb kan komma att ersättas av robotar eller datorer under de närmaste decennierna.

Vi är sedan länge vana vid att maskiner ersätter människans muskelkraft och till viss del även våra hjärnor.

Vill du ha ett yrke som står sig väl i framtiden är det en god idé att satsa på jobb som inte kan automatiseras och därmed är svårt att inordna i algoritmer.

Än så länge går robotar bet på arbeten som kräver alltför stor fingerfärdighet och precision. Inte heller kan en dator komma på smarta, kreativa idéer och tänka utanför den så kallade boxen. En robot kan inte heller komponera avancerade musik eller göra gränsöverskridande teater, bildkonst eller skulpturer.

Framför allt är det svårt att automatisera arbeten som kräver att kunna tolka andra människors reaktioner och förstå varför vi reagerar som vi gör. Inte heller kan de lösa meningsskiljaktigheter och hantera konflikter.

Och det känns fortfarande avlägset att låta datorer ge känslomässigt stöd och personlig omsorg, enligt Frey och Osborne.  En socialt lyhörd robot lär vi få vänta på, kanske kommer den aldrig.

Men alla är inte lika övertygade om ett framtidsscenario där maskinerna tagit över. Exempelvis menar professor Gunnar Karlsson, på KTH, att servicerobotar än så länge är alltför dyra för att de ska kunna ersätta människor i någon nämnvärd utsträckning, enligt Futurions rapport.

Gertrud Dahlberg

6 framtida färdigheter

Här är sex mänskliga färdigheter som robotar (ännu) inte kan utföra:

  • Nytänkande
  • Konstnärlighet
  • Social kompetens
  • Förhandling
  • Övertalningsförmåga
  • Medkänsla

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.