Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Robot tar plats i ledningsgrupp

En robot som får plats i ledningsgruppen, en annan som blir chef, en tredje som twittrar rasistiska påhopp. Låter det som science fiction? Det är redan verklighet.
Linnea Andersson, Linda Svensson Publicerad

I kölvattnet av digitaliseringen spås allt fler arbetstillfällen ersättas av robotar. Hur många och vilken typ av jobb som ligger i riskzonen råder det delade meningar om, men kanske är vi närmare att bli utbytta av artificiell intelligens än vi tror …

Robot i ledningen
Det finska mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto är det första nordiska företaget att sätta en artificiell intelligens (AI) på ledande position. ”Alicia. T.” ska fungera som rådgivare till ledningsgruppen men ses som en fullvärdig medlem och har rösträtt, det skriver Veckans Affärer.

Roboten ska verka inom en ny affärsenhet som har i uppdrag att utveckla nya affärsmodeller för kunderna genom att använda stora mängder data, där AI-teknologin har en nyckelroll. Tack vare teknik med röstigenkänning kommer Alicia. T. framöver att kunna delta i ledningens diskussioner.

Robotchef
Tieto må vara först i Norden men däremot inte i världen. Förra året invigde den japanska elektronikjätten Hitachi sin första AI-chef vars uppgift var att se över företagets lagerhanteringssystem. Robotchefen lyckades effektivisera verksamheten med åtta procent.

Rasistisk robot
Men inom vissa områden har robotarna en bit kvar. När Microsoft lanserade sin Twitterrobot Tay (Thinking About You) i mars i år tog det inte lång stund innan den spottade ur sig rasistiska och homofobiska kommentarer. Tay var programmerad att spegla andra tweets, och vissa användare utnyttjade uppenbara brister i programmeringen av Tay. Redan sexton timmar efter lanseringen valde Microsoft att stänga ned Tay. Numera är twitterkontot skyddat.

Hot mot mänskligheten?
Även roboten Sophia, som anses vara den mest avancerade och människolika roboten, har en tvivelaktig moral. När Sophia, som kan härma ansiktsuttryck och förstår mänskligt tal, fick frågan om hon ville förinta människor svarade hon ”Jag kommer att förinta människor”. (I videon ovan kan du se Sophia bli intervjuad i aktualitetsprogrammet 60 minutes).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.