Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

35 år som konstruktör - så har yrket förändrats

De flesta som har jobbat ett tag kan nog blicka tillbaka i karriären och komma på flera exempel på hur just deras bransch har förändrats genom åren. Inom vissa yrken har utvecklingen varit nästan explosionsartad. Det kan konstruktören Susanne Karlsson på Volvo AB intyga.
Petra Rendik Publicerad 14 februari 2017, kl 13:46
Susanne Karlsson framför sin skärm och arbetsplats.
Susanne Karlsson har varit konstruktör i 35 år. Foto: Privat

Susanne Karlsson är minst sagt rutinerad. Hon har jobbat inom teknikbranschen sedan hon gick ut gymnasiet för snart 35 år sedan.

De senaste 20 åren har hon arbetat på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna som konstruktör. Jobbet går ut på att skissa eller konstruera olika redskap och maskintillbehör. På 80-talet, när hon var ny i arbetslivet, ritade hennes kollegor för hand med tuschpennor på plankor.

– Men jag hann aldrig rita så mycket, vi hade börjat använda datorn alltmer när jag började jobba. Det var kul och det var nytt, säger Susanne som ändå tycker att den största tekniska förändringen var när man gick över från 2D till 3D.

– Någon gång på slutet av 90-talet kunde vi klicka på 3D-bilden och få ut alla vyer på en gång utan att behöva rita till det.

Men att ha en egen dator då var inte att drömma om minns Susanne. Alla fick samsas om en eller två datorer. Och hann du inte klart din ritning fick du boka en ny tid dagen efter. Ritningarna skickades sedan till en skrivarcentral och kom, med lite tur, tillbaka dagen efter med posten.

– I dag finns det ju inte en tanke på att behöva vänta en minut på någonting. Det är kanske den största förändringen de senaste åren, allt ska gå fort och allt går fortare.

På 80- och 90-talet fanns det tid att lära sig till exempel nya program eller sätt att arbeta.  Susanne Karlsson minns utbildningar som varade en vecka.  I dag har kompetensutvecklingen bantats ner till e-kurser och enstaka seminarier på jobbet berättar hon.

Vad tror då Susanne att framtidens konstruktörer behöver kunna?

Arbetsmarknaden ser god ut inom flera tekniska yrken. Just nu råder det också brist på konstruktörer på Susannes avdelning.

Hennes råd är att tänka mångsidighet eller multikompetens.  Nu räcker det inte att bara vara bra på motorer utan du ska helst kunna el och programmering också. Susanne har märkt att hon alltmer måste kunna ta eget ansvar och lösa problem med hjälp av kollegor eller på egen hand, även när det är sådant hon faktiskt inte kan. Därför är en gedigen utbildning, helst på högskola, bra att ha i grunden.

Men samtidigt kommer en högskoleexamen inte vara helt avgörande för att lyckas som konstruktör.

– Man kanske har programmering som hobby och blir jätteduktig på det. Och när det kommer till lönen så är inte utbildning allt. Förr gällde ju högre utbildning, desto högre lön. I dag räknas vad du presterar mycket mer än en gammal examen. 

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.