Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här är framtidens färdigheter

Robotarna tar över. Cirka 47 procent av allt vi gör i dag kan komma att datoriseras och ersättas av robotar. De mest hotade yrkena är telemarketing, kassabiträden, radiooperatörer och receptionister. Men det finns trots allt mänskliga färdigheter som kommer att efterfrågas allt mer. Exempelvis nytänkande, konstnärlighet och medkänsla.
Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det visar en framtidsrapport från Futurion, TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja för framtidens arbetsliv. Rapporten baserar sig på de två Oxfordforskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne som publicerat den uppmärksammade publikationen ”The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation?”, som visar att närmare hälften av alla jobb kan komma att ersättas av robotar eller datorer under de närmaste decennierna.

Vi är sedan länge vana vid att maskiner ersätter människans muskelkraft och till viss del även våra hjärnor.

Vill du ha ett yrke som står sig väl i framtiden är det en god idé att satsa på jobb som inte kan automatiseras och därmed är svårt att inordna i algoritmer.

Än så länge går robotar bet på arbeten som kräver alltför stor fingerfärdighet och precision. Inte heller kan en dator komma på smarta, kreativa idéer och tänka utanför den så kallade boxen. En robot kan inte heller komponera avancerade musik eller göra gränsöverskridande teater, bildkonst eller skulpturer.

Framför allt är det svårt att automatisera arbeten som kräver att kunna tolka andra människors reaktioner och förstå varför vi reagerar som vi gör. Inte heller kan de lösa meningsskiljaktigheter och hantera konflikter.

Och det känns fortfarande avlägset att låta datorer ge känslomässigt stöd och personlig omsorg, enligt Frey och Osborne.  En socialt lyhörd robot lär vi få vänta på, kanske kommer den aldrig.

Men alla är inte lika övertygade om ett framtidsscenario där maskinerna tagit över. Exempelvis menar professor Gunnar Karlsson, på KTH, att servicerobotar än så länge är alltför dyra för att de ska kunna ersätta människor i någon nämnvärd utsträckning, enligt Futurions rapport.

Gertrud Dahlberg

6 framtida färdigheter

Här är sex mänskliga färdigheter som robotar (ännu) inte kan utföra:

  • Nytänkande
  • Konstnärlighet
  • Social kompetens
  • Förhandling
  • Övertalningsförmåga
  • Medkänsla

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.