Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här är framtidens färdigheter

Robotarna tar över. Cirka 47 procent av allt vi gör i dag kan komma att datoriseras och ersättas av robotar. De mest hotade yrkena är telemarketing, kassabiträden, radiooperatörer och receptionister. Men det finns trots allt mänskliga färdigheter som kommer att efterfrågas allt mer. Exempelvis nytänkande, konstnärlighet och medkänsla.
Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det visar en framtidsrapport från Futurion, TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja för framtidens arbetsliv. Rapporten baserar sig på de två Oxfordforskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne som publicerat den uppmärksammade publikationen ”The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation?”, som visar att närmare hälften av alla jobb kan komma att ersättas av robotar eller datorer under de närmaste decennierna.

Vi är sedan länge vana vid att maskiner ersätter människans muskelkraft och till viss del även våra hjärnor.

Vill du ha ett yrke som står sig väl i framtiden är det en god idé att satsa på jobb som inte kan automatiseras och därmed är svårt att inordna i algoritmer.

Än så länge går robotar bet på arbeten som kräver alltför stor fingerfärdighet och precision. Inte heller kan en dator komma på smarta, kreativa idéer och tänka utanför den så kallade boxen. En robot kan inte heller komponera avancerade musik eller göra gränsöverskridande teater, bildkonst eller skulpturer.

Framför allt är det svårt att automatisera arbeten som kräver att kunna tolka andra människors reaktioner och förstå varför vi reagerar som vi gör. Inte heller kan de lösa meningsskiljaktigheter och hantera konflikter.

Och det känns fortfarande avlägset att låta datorer ge känslomässigt stöd och personlig omsorg, enligt Frey och Osborne.  En socialt lyhörd robot lär vi få vänta på, kanske kommer den aldrig.

Men alla är inte lika övertygade om ett framtidsscenario där maskinerna tagit över. Exempelvis menar professor Gunnar Karlsson, på KTH, att servicerobotar än så länge är alltför dyra för att de ska kunna ersätta människor i någon nämnvärd utsträckning, enligt Futurions rapport.

Gertrud Dahlberg

6 framtida färdigheter

Här är sex mänskliga färdigheter som robotar (ännu) inte kan utföra:

  • Nytänkande
  • Konstnärlighet
  • Social kompetens
  • Förhandling
  • Övertalningsförmåga
  • Medkänsla

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.