Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 heta ledarstilar

Agilt, coachande, situationsanpassat, lean, värdebaserat och kommunikativt. Trenderna inom ledarskap skiftar snabbt. Vad innebär de olika metoderna? För vem passar de? Vilka för- och nackdelar finns? Här är de fem populäraste ledarstilarna just nu!
Publicerad
Björn Larsson Ask/TT
Jan Carlzon förändrade synen på ledarskap i Sverige under 80-talet. Här i mitten av 90-talet. Björn Larsson Ask/TT

Ledarskapstrenderna kommer och går. Det kan vara svårt att hänga med i svängarna bland olika stilar, modeord och managementkoncept.

Läs mer: Alla har en åsikt om chefen

I Sverige kom den stora ledarskapsboomen i början av 80-talet. Då inleddes ett paradigmskifte med SAS:s dåvarande koncernchef Jan Carlzon inom svenskt ledarskap. Med buller och bång plattade Carlzon ut organisationen, skapade delaktiga medarbetare, närvarande chefer och satte kunden i fokus. År 1985 skrev han ”Riv pyramiderna” och sedan dess har ingenting varit sig likt. Boken blev en internationell managementklassiker och Sveriges mest sålda ledarskapsbok någonsin.

Jan Carlzon citerade Ingmar Bergmans devis ”Ledarskap är att ge människor en roll i ett sammanhang som är större än de själva”. Och i den andan rev Janne Carlzon inte bara pyramiderna utan även synen på dåtidens chefer och banade vägen för framtidens ledare.

– En chef är en position i en hierarki. En ledare är däremot en person som inger förtroende. Men det är en glidande skala mellan att vara chef och ledare, säger Kjell Lindström, föreläsare, författare och vd för kunskapsföretaget Noden.

Läs mer: 5 vanliga chefsmyter

Med den nya synen på ledarskap på 80-talet kom också en flod av managementkoncept för att drilla och utveckla människor att leda organisationer och företag. Det  är något som har fortsatt med oförminskad styrka i snart 40 år även om trenderna oupphörligen förändras i takt med samtiden.

 

Coachande ledarskap

Bakgrund: Har sina rötter i sportvärlden där coachen hjälper idrottsutövaren att vässa sina prestationer och nå sina mål. Ordet kommer ursprungligen från ungerskan och betyder vagn (från byn Kocs), vilket i förlängningen innebär att ta personer från en punkt till en annan. Inom ledarskap har det coachande förhållningssättet varit den förhärskande metoden i flera år. Det kom stort efter millennieskiftet men fick sig en snyting efter debatten om Arbetsförmedlingens coacher. Nu börjar populariteten plana ut något.

Vad går det ut på? Att stötta medarbetaren att hitta egna lösningar och få motivation. Den coachande ledaren ger inte råd eller säger ”Gör så här”, utan finns i stället till hands som ett bollplank. Hen lyssnar efter medarbetarens inneboende kunskap och idéer. Genom frågor och samtal förs medarbetaren till sina mål. Det är en informell ledarfilosofi med utgångspunkt i individens eller medarbetarens egen vilja till lärande och utveckling.

Vem/vilka passar det? Människor med självständiga jobb som själva har frihet att fatta beslut och sätta sina egna mål.

Fördelar: Skapar engagemang, är demokratiskt och ickehierarkiskt. Både chefen och medarbetaren vet bäst. Har en positiv syn på människan och hennes inneboende resurser. Självgående och självständiga medarbetare ger chefen mer tid att planera långsiktigt.

Nackdelar: Passa inte organisationer där det mesta är uppstyrt och planlagt. Personorienterat vilket kan innebära att helhetsperspektivet missas. Samtalen tar tid.

Kan uppfattas som flummigt och skapa irritation över otydlighet om ledaren hela tiden bollar tillbaka frågan till medarbetaren; vad tycker du själv?

 

Situationsanpassat ledarskap

Bakgrund: Kom redan i slutet av 60-talet, rönte stort intresse på 80-talet och har nu fått en revival.

Vad går det ut på? Ledaren anpassar och växlar snabbt sin ledarskapsstil till olika situationer och personer, precis som namnet antyder. Det finns fyra typer av stilar:

Instruerande: Hög grad av detaljstyrning, instruktioner och tät uppföljning. Tonvikt på struktur. Lämpligt när medarbetarna saknar erfarenhet eller kompetens för uppgiften eller där arbetsgruppen är ny.

Deltagande: Ledare och medarbetare fattar beslut tillsammans. Stödjande ledarskap. Lämplig ledarstil när uppgifterna bygger på samarbete och medarbetarna är erfarna.

Delegerande: Beslutsfattande och genomförande delegeras till gruppen eller enskilda. Lämpligt när du leder medarbetare som är självgående, erfarna och kunniga inom områden som kräver självständigt arbete och mindre samarbete.

Rådgivande: Ledaren tar besluten, informerar medarbetarna och stöttar genom konkreta råd. Lämplig när du har oerfarna men kompetenta medarbetare. Ledaren ger ramar och strukturer tills medarbetaren blivit varm i kläderna.

Vem/vilka passar det? För företag och personer i förändring som behöver flexibilitet och snabba ryck.

Fördelar: Anpassas efter organisationens och medarbetarnas mognads- och kunskapsnivå. Chans till skräddarsydda lösningar.

Nackdelar: Ställer höga krav på ledarens förmåga att tolka och läsa av personer och situationer.  Risk för felbedömningar och att medarbetare känner sig missförstådda.

Tungrott för chefen som ständigt måste vara flexibel.

 

Agilt ledarskap

Bakgrund: Uppstod i IT-branschen 2001 som en motreaktion mot långsamma och formella metoder, exempelvis ”vattenfallsmetoden” (där utvecklingen sker som ett flöde nedåt genom olika faser). Engelskans agility betyder vighet, kvickhet på svenska. Är just nu den hetaste ledarskapstrenden.

Vad går det ut på? Att snabbt kunna anpassa sig efter omvärldens svängningar. Mål, visioner och kommunikation är viktigare än detaljer och formaliteter. Processen beskrivs ofta genom scheman som löpande utvärderas och förbättras. Fokus är hela tiden riktat framåt i tiden och det är minst lika viktigt vilka krav företagets kunder kommer att ha i framtiden som vilka krav de har nu. Medarbetare och kunder står i centrum.

Lean är en agil metod som kommer från bilindustrin. Förknippas med massproduktion, effektivitet och minskade kostnader. 

Scrum är en annan agil metod som används främst för systemutveckling. Fokuserar på vad som ska utvecklas snarare än hur.

Vem/vilka passar det? Snabbrörliga och kundanpassade organisationer. Kräver hög grad av engagemang och hög flexibilitet.

Fördelar: Passar den föränderliga samtiden. Rollen som ledare är mindre framträdande, teamet har mer ansvar. Gillar du att jobba med tydliga mål och att växa på ett sätt som passar ett lättrörligt företag kommer du att känna dig hemma.

Nackdelar: Rollen som ledare är mindre framträdande, teamet har mer ansvar. Många möten. Ibland brist på långsiktig planering. Kan avfärdas som en modetrend. Slimmade arbetsplatser ökar stressen.

 

Kommunikativt/pedagogiskt ledarskap

Bakgrund: Kom stort på 90-talet och har nu åter väckt intresse.

Vad är det: Ett förhållningssätt mer än en ledarstil. Till motsats mot toppstyrda organisationer krävs allas medverkan och att företaget lyssnar på och har förtroende för personalens åsikter. Bra kommunikation mellan medarbetare, ledning och intressenter är själva förutsättningen för modellen - och för att företaget ska bli framgångsrikt. 

För vem passar det: Komplexa organisationer som vill vässa ledare och medarbetare att nå målen. 

Fördelar: Skapar delaktighet och engagemang. Kan leda till en dynamisk arbetsplats. Passar dagens informationssamhälle där det finns olika plattformar att föra fram information och budskap. Kan ge stort genomslag.

Nackdelar: Fordrar fingertoppskänsla och att kunna sålla information, annars risk för felbedömningar. Kan leda till långbänkar och många möten. I värsta fall ”mycket snack och lite verkstad”.

 

Värdebaserat ledarskap

Bakgrund: Har likheter med vad som på 80-talet kallades kreativt ledarskap. Den hetaste managementtrenden just nu.

Vad är det: Att hitta organisationens eller företagets unika värden. Nyckelord är  bland annat DNA och kärnvärden. Ledaren är en förebild som själv lever sina värden. Tillit är viktigt.

För vem passar det: Företag eller organisationer i förändringsprocess som vill bryta med en gammal kultur och staka ut en ny kurs framåt. Bygger på långsiktighet och lämpar sig mindre bra för korta projekt.

Fördelar: Bygger på en sammanhållning där medarbetare och chefer håller ihop och skapar en ”tribe” runt gemensamma värden. Engagemang, stor gemenskap och trivsel.

Nackdelar: Toppstyrt, litet utrymme för ifrågasättande. Kan bli flummigt och oprecist.

Källa: Kjell Lindström, Noden.

Läs mer: Varför ska chefen gå på kurs?

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

 

Gertrud Dahlberg​

Ledarskapstoppen

Hetast: Värdebaserat och agilt.

På väg ned: Coachande.

Uppstickare: Situationsanpassat.

Bubblare: Kommunikativt/pedagogiskt.

Kjell Lindström, Noden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.