Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Unionen vill se ändrad karensdag

Sju av tio går ibland till jobbet trots att de är sjuka. Ofta är anledningen stress och rädsla att inte hinna med arbetsuppgifterna. En annan viktig orsak är att många inte har råd med karensdagen. För att skapa ett mer hållbart arbetsliv menar Unionen att det nu finns anledning att hitta alternativ till karensdagen.
Publicerad 27 januari 2017, kl 15:19
Colourbox
Många går till jobbet trots att de är sjuka. Unionen vill se över alternativ till karensdagen. Colourbox

– Det är en aktuell fråga med tanke på att många människor i dag har ett arbete som skapar risk för sjukdom och långvariga hälsoproblem. Arbetsgivaren har dessutom ett ansvar för att arbetsbelastningen är rimlig och att uppgifterna exempelvis ska hinnas med även efter en sjukdom, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen

– En viktig del för att komma till rätta med problemet med att jobba fast du är sjuk är att prata på arbetsplatsen om huruvida det verkligen finns acceptans för att vara hemma då. Ta upp frågan med kollegerna och under utvecklingssamtal med chefen.

En undersökning från Sifo visar att de vanligaste anledningarna till att inte stanna hemma och kurera sig vid sjukdom är stress över att inte hinna med sina arbetsuppgifter (34 procent) och oro över förlorad arbetsinkomst (27 procent). Enligt en webbenkät som besvarats av 1 089 svenskar framgår att 68 procent någon gång det senaste året har gått till jobbet förkyld eller med influensa.

Henrik Ehrenberg menar att en ändrad karensdag är en av pusselbitarna som behövs för att få ett hållbart arbetsliv. Därför efterlyser han en ökad samhällsdebatt och på sikt även en statlig utredning för att hitta alternativ. Det nuvarande karensdagssystemet slår extra hårt mot personer som har sin arbetstid koncentrerad till några få arbetsdagar per vecka och exempelvis jobbar deltid.

– Andra lösningar, som att beräkna ett karensavdrag på motsvarande exempelvis 10-20 procent av veckoinkomsten vid sjukskrivning, vore mer rättvist för personer med oregelbunden arbetstid, menar Henrik Ehrenberg.

Gertrud Dahlberg
[email protected]

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.