Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Därför flyttade Stiga hem

För fem år sedan var Stigas pulkor en asiatisk historia. Men långa transporter och en önskan om bättre kvalitet fick företaget att flytta hem tillverkningen till Eskilstuna.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas LIndfors, håller upp en rosa pulka från Stiga.
Jonas LIndfors, produktchef på Stiga, var drivande i att flytta hem tillverkningen från Asien. Foto: Per Groth

Snowracern på taket till Stigas byggnad utanför Eskilstuna ser en aning malplacerad ut. Det enda som för tankarna till vintern denna dag är en smutsig snöhög på parkeringen framför huset.

Inne i byggnaden råder ett koncentrerat lugn. Vid ett stort bord packas årets pulkor på väg ut i handeln, rosa och lila tillhör de populäraste färgerna. En bit bort står maskinen som står för själva arbetet. Ur den kommer i normalfallet runt 300 000 pulkor per år. Blir det en riktigt bra vinter kan det bli bortåt 450 000, berättar produktchefen Jonas Lindfors. Det var han som drev på när företaget 2012 tog hem tillverkningen från Asien dit den hade flyttat i slutet av 1990-talet.

– Vi satt och tittade på hur vi ville ha våra pulkor i framtiden och kom överens om att vi skulle utveckla världens bästa pulka, säger han.

En pulka är inte riktigt en så enkel konstruktion som man skulle kunna tro. Det finns en mängd olika saker att ta hänsyn till. Den bör till exempel vara strömlinjeformad, den ska glida bra och det bör finnas ribbor av en viss höjd på undersidan för att minska slitage från stenar och sand.

– Kvaliteten är viktig, här kan vi ha kontroll över den på ett helt annat sätt än när pulkorna tillverkas i Kina, säger Jonas Lindfors.

Genom att lägga tillverkningen i Sverige minskade man dessutom transportkostnaderna samtidigt som möjligheten att snabbt tillfredsställa kundernas önskningar ökade.

Det är i första hand i Skandinavien som pulkorna säljs. Med transporttider på mellan sex och åtta veckor från Asien är det svårt att ställa om produktionen snabbt nog. Pulkor är ju en väderkänslig produkt.

– Börjar det snöa säljer vi kanske 50 000 pulkor på en vecka. Det kan komma plötsligt, då gäller det att kunna leverera, säger Jonas Lindfors.

Eller som exportassistenten Annelie Karlsson formulerar det:

– Det här ger en annan flexibilitet. Hade vi haft leverantörerna i Asien hade det inte gått att göra nya beställningar på samma sätt, då hade vintern varit över innan kunderna fick sina pulkor.

När produktionen flyttades hem investerade företaget i en ny produktionsanläggning som i stort sett är självgående. I den formas pulkorna av plast som färgsätts innan de spottas ut och staplas på hög. Det enda som egentligen behöver göras är att fylla på plastgranulat och färg.

I och med det behövs inte heller särskilt många anställda. I Eskilstuna arbetar sju personer, i första hand med packning och lagring av pulkorna. På det sättet har de låga arbetskraftskostnaderna i Asien blivit mindre viktiga för var tillverkningen sker.

Ytterligare en sak som talade till Eskilstunas fördel var att här redan fanns en liten utvecklingsavdelning. Att ha forskning och utveckling i anknytning till produktionen är en ofta omvittnad fördel som ger möjlighet till snabba förändringar av produkten.

Niklas Frykenstad är en av två konstruktörer på Stiga. Han har framför allt ägnat sig åt konstruktionen av en ny barnhjälm som Stiga hoppas mycket på. Och för tillfället ritar han på en ny barncykel.

– Ofta handlar det om att det finns ett problem som ska lösas, att det är något som inte funkar hundra procent. Det hade varit jättehäftigt att få konstruera en pulka. Men det kommer väl till slut, säger han.

Fortfarande tillverkar Stiga många produkter i Kina och andra lågkostnadsländer. Kommer mer att tas hem framöver? Det är inte uteslutet, menar Jonas Lindfors.

– Kan man bara utveckla produkterna så att det inte behövs så mycket manuellt arbete som tidigare kan det bli aktuellt. Ofta är det bara små saker som man behöver ändra på.

10 skäl att flytta hem

  • Minskade transportkostnader
  • Högre kvalitet
  • Minskade lagernivåer genom att flytta närmare kunderna
  • Större flexibilitet och leveransförmåga
  • Bättre förutsättningar för forskning och utveckling med kort avstånd till produktionen
  • Mindre risk för PR-problem
  • Stabil politisk miljö
  • Minskade löneskillnader mellan Sverige och låglöneländer
  • Ökad automatisering i Sverige
  • Tillgång till kvalificerad personal i Sverige

Tekniska högskolan i Jönköping, som totalt listar fler än 40 anledningar för företag att flytta hem produktionen.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Rekordmånga skuldsatta hos Kronofogden

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.
Lina Björk Publicerad 16 april 2026, kl 06:01
Tvådelad bild: Kronofogden-dokument med mynt samt skuldrådgivaren Kristofer Krmpotic . Används till text om skuldsättning och skuldrådgivning.
Skulder hos Kronofogden ökar – enligt skuldrådgivaren handlar det ofta om sjukdom, arbetslöshet eller separation snarare än ”slarv”. Foto: Henrik Holmberg / TT

Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

De flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.