Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemmajobb upplevs som hot

Att anställda jobbar hemifrån eller kommer sent och går tidigare, kan upplevas som oerhört provocerande. Forskare vid Lunds universitet har undersökt varför chefer och kollegor känner sig hotade av det allt flexiblare arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Maktordningen på arbetsplatsen rubbas när folk kommer och går tillsynes lite som de vill, oavsett hur de presterar. Colourbox

Ska du gå hem redan? är det talande namnet på ett forskningsprojekt som bedrivs vid Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Projektet föddes delvis ur personlig frustration över att få sin närvaro på jobbet ifrågasatt.

– Det är en känd friskfaktor att du mår bättre av att ha inflytande över hur du lägger upp ditt arbete, hur du fördelar din tid och hur du väljer att lösa dina arbetsuppgifter, det som vi kallar egenkontroll, säger Calle Rosengren som driver forskningsprojektet tillsammans med Mikael Ottosson.

Men trots att man talar mycket om vikten av egenkontroll, att få ihop livspusslet och ett allt flexiblare arbetsliv så förväntas man samtidigt att vara närvarande på arbetsplatsen av så väl vissa chefer som en del kollegor.

– I en av våra fokusgrupper blev det högljudda och känslosamma diskussioner där de informella ledarna talade för att arbete utförs på arbetsplatsen, ingen annanstans. De som inte delade den åsikten hade ganska svårt att komma till tals.

Enligt Calle Rosengren handlar det delvis om att maktordningen på arbetsplatsen rubbas när folk kommer och går tillsynes lite som de vill.

Medarbetare, vars ställning handlar om att de troget infunnit sig på jobbet  i alla år, upplever att deras självbild och yrkesidentitet hotas. Calle Rosengren beskriver jobbet som ett drama där anställda har olika roller och där vissa står handfallna när publiken inte är på plats eller om dekoren eller scenen ändras.

– Om man tittar mindre på din närvaro och mer på vad du faktiskt producerar är det klart att det kan kännas obekvämt för vissa. Jag kan ju inte gestalta en hårt arbetande människa när jag inte är synlig för andra.

Han menar att cheferna måste bli betydligt bättre på att tala om vad som förväntas av var och en – vad är mitt uppdrag, när kan det betraktas som uppfyllt. Dessutom måste det finnas spelregler för om och när det är okej att jobba hemifrån för att det inte ska uppstå konflikter på arbetsplatsen.

– Jag vill absolut inte argumentera mot närvaro, men tycker att det måste diskuteras varför närvaro är relevant och i vilka former, så att den blir meningsfull. Diskutera också förväntningar på arbetsplatsen. Det är inte kärnfysik. De nya föreskrifterna från arbetsmiljöverket är ett utmärkt verktyg att utgå ifrån, säger Calle Rosengren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.