Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Avtalsrörelsen – därför ska du bry dig

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare har börjat. Och de är viktiga även för dig som inte är facklig nörd. Kollega har tre anledningar till att du ska bry dig om årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Därför ska du bry dig om avtalsrörelsen! Colourbox

Avtalsrörelsen har kommit igång på allvar efter julledigheten. Under några månader ska fackförbund och arbetsgivare komma överens om nya kollektivavtal – med förhoppningen att allt är klart till den 1 april. Men vilka är de svåra frågorna och varför ska du bry dig? Kollega listar här tre skäl att hålla koll på förhandlingarna.

Lönen. Strax före jul lämnade Unionen och övriga förbund i Facken inom industrin sina avtalskrav till arbetsgivarna. De innehöll krav på löneökningar på 2,8 procent. Den nivån ger reallöneökningar, men är inte så hög att det ställer till med problem för arbetsgivarna. Tycker Unionen. Arbetsgivarna håller inte med. Produktiviteten har inte ökat i takt med löneökningarna de senaste åren, enligt Teknikföretagarna. De tycker därför att höjningen ska vara maximalt 1,5 procent.

Resultatet av förhandlingarna kommer att visa sig i din plånbok när våren är här.

Pensionen. Blir du trött av att jobba 8-17 eller vill du ha mer tid till hobbyn eller barnbarnen? I årets avtalsrörelse kräver Unionen flexpension åt alla. Den innebär bland annat att det blir lättare att arbeta deltid för den som närmar sig pensionsåldern. Redan i december kom Unionen och Almega överens om att införa flexpension, men Almega räknar med eftergifter som betalning för pensionen.

Vilka eftergifter det blir kommer snart att visa sig.

Arbetstiden. De senaste årens teknikutveckling har bland annat inneburit att det är lätt att arbeta från andra ställen än kontoret. Nu kan du enkelt mejla en kund samtidigt som du tittar på när din dotter tränar fotboll. Eller sitta i tv-soffan och prata med chefen på kvällen. Många tjänstemän gillar flexibiliteten, men de ska ha betalt när de jobbar – oavsett var och när de gör det. I årets avtalsrörelse finns därför krav på att all tid som arbetsgivaren kräver att tjänstemannen är tillgänglig ska betraktas som arbetstid. Dessutom ska varje arbetsplats ta fram riktlinjer för ostörd fritid.

Så om allt går Unionens väg under avtalsrörelsen slipper du kanske svara på jobbmejl under söndagspromenaden.

Quiz: Vad kan du om avtalsrörelsen?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.