Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Avtalsrörelsen – därför ska du bry dig

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare har börjat. Och de är viktiga även för dig som inte är facklig nörd. Kollega har tre anledningar till att du ska bry dig om årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Därför ska du bry dig om avtalsrörelsen! Colourbox

Avtalsrörelsen har kommit igång på allvar efter julledigheten. Under några månader ska fackförbund och arbetsgivare komma överens om nya kollektivavtal – med förhoppningen att allt är klart till den 1 april. Men vilka är de svåra frågorna och varför ska du bry dig? Kollega listar här tre skäl att hålla koll på förhandlingarna.

Lönen. Strax före jul lämnade Unionen och övriga förbund i Facken inom industrin sina avtalskrav till arbetsgivarna. De innehöll krav på löneökningar på 2,8 procent. Den nivån ger reallöneökningar, men är inte så hög att det ställer till med problem för arbetsgivarna. Tycker Unionen. Arbetsgivarna håller inte med. Produktiviteten har inte ökat i takt med löneökningarna de senaste åren, enligt Teknikföretagarna. De tycker därför att höjningen ska vara maximalt 1,5 procent.

Resultatet av förhandlingarna kommer att visa sig i din plånbok när våren är här.

Pensionen. Blir du trött av att jobba 8-17 eller vill du ha mer tid till hobbyn eller barnbarnen? I årets avtalsrörelse kräver Unionen flexpension åt alla. Den innebär bland annat att det blir lättare att arbeta deltid för den som närmar sig pensionsåldern. Redan i december kom Unionen och Almega överens om att införa flexpension, men Almega räknar med eftergifter som betalning för pensionen.

Vilka eftergifter det blir kommer snart att visa sig.

Arbetstiden. De senaste årens teknikutveckling har bland annat inneburit att det är lätt att arbeta från andra ställen än kontoret. Nu kan du enkelt mejla en kund samtidigt som du tittar på när din dotter tränar fotboll. Eller sitta i tv-soffan och prata med chefen på kvällen. Många tjänstemän gillar flexibiliteten, men de ska ha betalt när de jobbar – oavsett var och när de gör det. I årets avtalsrörelse finns därför krav på att all tid som arbetsgivaren kräver att tjänstemannen är tillgänglig ska betraktas som arbetstid. Dessutom ska varje arbetsplats ta fram riktlinjer för ostörd fritid.

Så om allt går Unionens väg under avtalsrörelsen slipper du kanske svara på jobbmejl under söndagspromenaden.

Quiz: Vad kan du om avtalsrörelsen?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.