Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjuktopp efter jul

Efter julhelgerna ökar de långvariga sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa med över 50 procent. Topparna har varit återkommande varje år under det senaste decenniet. Det visar siffror från AFA Försäkring.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
I början av januari varje år ökar antalet godkända sjukfall på grund av psykiska diagnoser med 56 procent. Colourbox

Mönstret upprepar sig varje år. I början av januari ökar antalet godkända sjukfall på grund av psykiska diagnoser med 56 procent. Samma sak i augusti efter semestern, sjukskrivningarna blir betydligt fler, om än inte lika många som efter jul. Under våren och försommaren minskar däremot sjukfallen, enligt den sammanställning som AFA Försäkring har gjort.

– Varför sjukfallen toppar efter semestrarna kan vi bara spekulera i och det vill jag helst inte göra. Det kan finnas många anledningar. Men tydligast är det hos lärarna som står för 20 procent av alla sjukfall efter jul och sommar, säger Thomas Åkerström, analytiker på AFA.

Motsvarande statistik för hur det står till hos privata tjänstemän är svårare att hitta. Alecta, som betalar ut ersättning vid längre sjukskrivning till Unionens medlemmar, har inga siffror som visar på toppar efter just semestrar. Däremot kan de se en säsongsmässig nedgång av långa sjukskrivningar under sommaren.

– Men vi har inte tittat på vilka diagnoser det handlar om eller orsaken till nedgången, säger Johan Andersson, presschef på Alecta.

Inte heller Unionen har statistik över hur sjukfallen är fördelade över året, men sjukskrivningar har ökat bland tjänstemännen i samtliga branscher på den privata arbetsmarkanden. Det visar Unionens rapport ”Hur sjuka är tjänstemännen?” från i höstas.

Läs mer: Unionen oroas av höga sjuktal

– Det är alarmerande nog att sjukskrivningarna ökar, när på året sjukfallen inträffar tycker jag är mindre intressant, säger Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

Om det är så att de längre sjukfallen ökar efter jul och sommar så tror Stina Jakobsson inte att det behöver bero på just ledigheten.

– Eftersom det rör sig om sjukskrivningar som är längre än 90 dagar så är det osannolikhet att det är julen som är den utlösande faktorn. Jag tänker att man helt enkelt tar itu med att ansöka om ersättning först när semestern är slut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.