Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bättre hälsa på fem minuter

Upp och hoppa på jobbet! Fem minuters promenad i timmen är bättre för hälsan än 30 minuter på morgonen. Det visar en ny amerikansk studie.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
När testpersonerna fick promenera fem minuter varje timme rapporterade de större lyckokänsla, mindre trötthet och ett betydligt mindre sug efter mat. Colourbox

Att röra på sig är bra, men är det bra att göra på arbetstid? Enligt The New York Times finns det experter som oroats för att fysisk aktivitet skulle göra anställda tröttare, hungrigare och distraherade.

Det antagandet motsägs helt av den nya studien, som The New York Times berättar om. Den genomfördes genom att 30 kontorsanställda med stillasittande arbeten fick prova tre olika typer av simulerade arbetsdagar på en klinik. Den första innebar att de fick sitta en hel sextimmarsdag med undantag för toalettbesök. Den andra att de fick promenera en halvtimme i början av dagen, men vara utan pauser de följande fem och en halv timmarna. Den tredje arbetsdagen innehöll i stället fem minuters promenad på ett löpband i början av varje timme.

Testpersonerna fick sina värden av stresshormoner kollade, liksom sin förmåga att koncentrera sig och fatta beslut. De fick också poängsätta sitt humör, energi, trötthet och aptit.

Läs mer: Ge dig 3 uppmjukande minuter så här

Föga förvånande visade det sig att det var bättre att röra på sig än att sitta still. Oavsett om de tog en enda lång promenad eller flera kortare så kände sig testpersonerna mer energiska än om de suttit hela dagen.

Allra bäst var det att röra sig ofta. När testpersonerna fick promenera fem minuter varje timme rapporterade de större lyckokänsla, mindre trötthet och ett betydligt mindre sug efter mat. Däremot förändrades varken nivån av stresshormoner eller tankeförmågan.

– Även lite aktivitet, spridd över dagen, är en praktisk, enkel väg för att förbättra välmåendet, säger Jack Groppel, från Johnson & Johnson Human Performance Institute, ett av forskningsinstituten bakom studien, i The New York Times.

Läs mer: Städa dig frisk på jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.