Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Flera alkoholkliniker erbjuder behandlingar som går ut på att lära alkoholberoende att dricka måttligt. En av dem är Riddargatan 1 i Stockholm.
– Det är inte alla som klarar det. Man kan vara mer eller mindre alkoholberoende. Om ens beroende är så svårt att det exempelvis har lett till att man inte kan sköta sin ekonomi eller sociala relationer kan man antagligen inte lära sig att dricka måttligt, då är det total nykterhet som gäller. Men om man bara fokuserar på dem med mycket grava alkoholproblem missar man den grupp som är välfungerande men ändå har problem med sitt drickande, säger Sven Wåhlin, överläkare på Riddargatan 1.
Han menar att de flesta som har en riskfylld konsumtion kan lära sig att dricka måttligt.
– Flera uppföljningsstudier visar att de flesta kan komma ur sitt alkoholberoende även utan helnykterhet, säger Sven Wåhlin.
I mitten av september kom dock en forskningsstudie från Göteborgs universitet som delvis motsäger detta. Forskarna följde upp 201 personer 2,5 år efter avslutad behandling för alkoholproblem. Av dem som valt att helt sluta dricka alkohol var 90 procent fortfarande nyktra när uppföljningen gjordes. Av dem som valt att dricka måttligt hade 50 procent fortfarande problem att dricka kontrollerat.
– Vår studie visar att oavsett om man är överens om mål och metod så är det i längden svårare att hålla kvar vid ett kontrollerat drickande än att avstå helt, säger docent Kristina Berglund vid Göteborgs universitet.
Sven Wåhlin tror att resultatet delvis kan hänga samman med valet av patienter i studien.
– Man hade patienter med svårare beroende i denna studie och då är ett nyktert mål mer realistiskt. Dessutom förordar Socialstyrelsens riktlinjer för alkoholberoende KBT, kognitiv beteendeterapi, framför psykodynamisk terapi som är den behandlingsmetod som använts i studien, säger han.
|
Vi dricker allt mindre alkohol Mellan 1996 och 2004 ökade alkoholkonsumtionen med ungefär 30 procent. Vin- och starkölskonsumtion stod för hela ökningen, medan sprit- och folkölskonsumtionen minskade. 2004 drack svenskarna 10,5 liter ren alkohol per invånare och år. Från 2004 har alkoholkonsumtionen långsamt minskat. 2014 var konsumtionen 9,4 liter ren alkohol per invånare och år. Det mesta, drygt 60 procent, är köpt på Systembolaget. 15 procent är köpt i ett annat land, drygt 10 procent på restaurang och 5 procent i matbutiker. Smugglad alkohol står för ungefär 5 procent av konsumtionen. Hälften av all alkohol som dricks i Sverige är vin, men det är skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor dricker främst vin och männen föredrar öl. |
Vi är olika känsliga för alkohol. Forskarna har därför svårt att ange hur mycket en person kan dricka utan att riskera sin hälsa.
I en publikation från Folkhälsoinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) anges dock riktlinjer för riskbruk. Enligt dessa bör en kvinna inte dricka mer än 9 standardglas alkohol per vecka. En man bör inte dricka mer än 14 standardglas alkohol per vecka.
För att undvika riskbruk ska man inte heller dricka för mycket vid ett tillfälle. För kvinnor gäller max tre standardglas och för män max fyra standardglas per tillfälle.
Ett standardglas motsvarar ungefär 15 centiliter vin, 33 centiliter starköl, 50 centiliter folköl eller 4 centiliter starksprit.
Det finns också forskare som anser att riktlinjerna bör sänkas. Enligt en färsk studie hittade forskarna samband mellan sju olika cancerformer och alkohol, även vid låg konsumtion.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
