Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lättare att avstå spriten helt

Det är svårare att lära sig att dricka måttligt än att helt sluta dricka alkohol för den som är beroende. Det är slutsatsen i en studie från Göteborgs universitet.
David Österberg Publicerad

Flera alkoholkliniker erbjuder behandlingar som går ut på att lära alkoholberoende att dricka måttligt. En av dem är Riddargatan 1 i Stockholm.

– Det är inte alla som klarar det. Man kan vara mer eller mindre alkoholberoende. Om ens beroende är så svårt att det exempelvis har lett till att man inte kan sköta sin ekonomi eller sociala relationer kan man antagligen inte lära sig att dricka måttligt, då är det total nykterhet som gäller. Men om man bara fokuserar på dem med mycket grava alkoholproblem missar man den grupp som är välfungerande men ändå har problem med sitt drickande, säger Sven Wåhlin, överläkare på Riddargatan 1.

Han menar att de flesta som har en riskfylld konsumtion kan lära sig att dricka måttligt.

– Flera uppföljningsstudier visar att de flesta kan komma ur sitt alkoholberoende även utan helnykterhet, säger Sven Wåhlin.

I mitten av september kom dock en forskningsstudie från Göteborgs universitet som delvis motsäger detta. Forskarna följde upp 201 personer 2,5 år efter avslutad behandling för alkoholproblem. Av dem som valt att helt sluta dricka alkohol var 90 procent fortfarande nyktra när uppföljningen gjordes. Av dem som valt att dricka måttligt hade 50 procent fortfarande problem att dricka kontrollerat.

– Vår studie visar att oavsett om man är överens om mål och metod så är det i längden svårare att hålla kvar vid ett kontrollerat drickande än att avstå helt, säger docent Kristina Berglund vid Göteborgs universitet.

Sven Wåhlin tror att resultatet delvis kan hänga samman med valet av patienter i studien.

– Man hade patienter med svårare beroende i denna studie och då är ett nyktert mål mer realistiskt. Dessutom förordar Socialstyrelsens riktlinjer för alkoholberoende KBT, kognitiv beteendeterapi, framför psykodynamisk terapi som är den behandlingsmetod som använts i studien, säger han.

 

Vi dricker allt mindre alkohol 
Sverige blev medlem i EU 1995. De första åren fick vi delvis undantag från reglerna om fri införsel av alkohol från andra EU-länder. Kvoterna avskaffades först 2004.

Mellan 1996 och 2004 ökade alkoholkonsumtionen med ungefär 30 procent. Vin- och starkölskonsumtion stod för hela ökningen, medan sprit- och folkölskonsumtionen minskade. 2004 drack svenskarna 10,5 liter ren alkohol per invånare och år.

Från 2004 har alkoholkonsumtionen långsamt minskat. 2014 var konsumtionen 9,4 liter ren alkohol per invånare och år.

Det mesta, drygt 60 procent, är köpt på Systembolaget. 15 procent är köpt i ett annat land, drygt 10 procent på restaurang och 5 procent i matbutiker. Smugglad alkohol står för ungefär 5 procent av konsumtionen.

Hälften av all alkohol som dricks i Sverige är vin, men det är skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor dricker främst vin och männen föredrar öl.

 

Hur mycket kan man dricka?

Vi är olika känsliga för alkohol. Forskarna har därför svårt att ange hur mycket en person kan dricka utan att riskera sin hälsa.

I en publikation från Folkhälsoinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) anges dock riktlinjer för riskbruk. Enligt dessa bör en kvinna inte dricka mer än 9 standardglas alkohol per vecka. En man bör inte dricka mer än 14 standardglas alkohol per vecka.

För att undvika riskbruk ska man inte heller dricka för mycket vid ett tillfälle. För kvinnor gäller max tre standardglas och för män max fyra standardglas per tillfälle.

Ett standardglas motsvarar ungefär 15 centiliter vin, 33 centiliter starköl, 50 centiliter folköl eller 4 centiliter starksprit.

Det finns också forskare som anser att riktlinjerna bör sänkas. Enligt en färsk studie hittade forskarna samband mellan sju olika cancerformer och alkohol, även vid låg konsumtion.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.