Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

”Skvaller finns överallt”

För fem år sedan skulle Lena, som är chef, ha dragit igång ett förändringsarbete för att få slut på skitsnacket bland medarbetarna. I dag är hennes strategi enklare – hon sätter sig helt enkelt bland dem.
Publicerad
Två kvinnor står och pratar med kaffekoppar i händerna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Med över 20 års erfarenhet som chef har Lena gedigen erfarenhet av skitsnack på jobbet.

– Det finns överallt. Men det är stor skillnad på snacket i fikarummet när jag för länge sedan jobbade inom vården och hur det pratas på det IT-bolag jag jobbar i dag, säger hon.

Då var det mycket prat om dumma chefer, i dag är det aningen mer sofistikerat. För även om hennes medarbetare i dag är både välutbildade och högavlönade gnälls och pratas det strunt.

– Men snacket är inte lika omfattande och inte av samma karaktär.

Häromdagen kom en medarbetare till Lena och klagade på sin kollega. Lena erbjöd sig då att tala med personen ifråga, men det ville inte medarbetaren.

– Med det ser jag mer som att personen vill framstå i bättre dager än kollegan, få min uppskattning.

Lena tycker att skitpratet ofta grundar sig i att man vill motarbeta förändring och då gärna hitta någon att alliera sig med.

– Det kan till exempel handla om en omorganisation eller en flytt från ett kontor med egna rum till kontorslandskap.

Problemet, menar hon, är att talanger som ogillar en förändring drar vidare medan medelmåttorna bara gnäller.

Hon har en gång själv sagt upp sig i samband med ett uppköp, eftersom hon inte trivdes i den nya företagskulturen. Nyligen hade hon en svacka på jobbet, var utarbetad. Då kände hon sig sur på allt och alla men försökte ändå att skärpa till sig. För Lena menar att det är medarbetarens ansvar att komma till insikt och bromsa sig själv. Allt är inte chefens ansvar, även hon ser som sin plikt att vara uppmärksam på gnäll och skitprat.

Under sina många år som chef har hon utvecklat konkreta strategier för att minska skitpratet.

– En verkningsfull metod är att helt enkelt vara med mer, både på fikaraster och i kontorslandskapet, säger hon.

Fördelarna är två: hon snappar upp en del, om än kanske bara en bråkdel, och skitpratet minskar automatiskt.

– Vi har inga fasta platser på vårt kontor. Jag har märkt att när jag sätter mig bland medarbetarna så höjs nivån. För fem år sedan hade jag dragit igång ett förändringsarbete, organiserat gruppsamtal, anlitat en konsult eller köpt klippkort hos en psykolog. Men jag tror inte på det längre. Förändringen måste ske i organisationen.

Ett annat knep hon har är att visa medarbetarna att de har ett eget ansvar.

– Jag brukar säga: ”Jag har inte hört något om eventuella problem, men hur är det?” Om de har synpunkter så får de då chansen att vädra dem. 

 

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet