Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

”Skvaller finns överallt”

För fem år sedan skulle Lena, som är chef, ha dragit igång ett förändringsarbete för att få slut på skitsnacket bland medarbetarna. I dag är hennes strategi enklare – hon sätter sig helt enkelt bland dem.
Publicerad 2 december 2016, kl 11:42
Två kvinnor står och pratar med kaffekoppar i händerna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Med över 20 års erfarenhet som chef har Lena gedigen erfarenhet av skitsnack på jobbet.

– Det finns överallt. Men det är stor skillnad på snacket i fikarummet när jag för länge sedan jobbade inom vården och hur det pratas på det IT-bolag jag jobbar i dag, säger hon.

Då var det mycket prat om dumma chefer, i dag är det aningen mer sofistikerat. För även om hennes medarbetare i dag är både välutbildade och högavlönade gnälls och pratas det strunt.

– Men snacket är inte lika omfattande och inte av samma karaktär.

Häromdagen kom en medarbetare till Lena och klagade på sin kollega. Lena erbjöd sig då att tala med personen ifråga, men det ville inte medarbetaren.

– Med det ser jag mer som att personen vill framstå i bättre dager än kollegan, få min uppskattning.

Lena tycker att skitpratet ofta grundar sig i att man vill motarbeta förändring och då gärna hitta någon att alliera sig med.

– Det kan till exempel handla om en omorganisation eller en flytt från ett kontor med egna rum till kontorslandskap.

Problemet, menar hon, är att talanger som ogillar en förändring drar vidare medan medelmåttorna bara gnäller.

Hon har en gång själv sagt upp sig i samband med ett uppköp, eftersom hon inte trivdes i den nya företagskulturen. Nyligen hade hon en svacka på jobbet, var utarbetad. Då kände hon sig sur på allt och alla men försökte ändå att skärpa till sig. För Lena menar att det är medarbetarens ansvar att komma till insikt och bromsa sig själv. Allt är inte chefens ansvar, även hon ser som sin plikt att vara uppmärksam på gnäll och skitprat.

Under sina många år som chef har hon utvecklat konkreta strategier för att minska skitpratet.

– En verkningsfull metod är att helt enkelt vara med mer, både på fikaraster och i kontorslandskapet, säger hon.

Fördelarna är två: hon snappar upp en del, om än kanske bara en bråkdel, och skitpratet minskar automatiskt.

– Vi har inga fasta platser på vårt kontor. Jag har märkt att när jag sätter mig bland medarbetarna så höjs nivån. För fem år sedan hade jag dragit igång ett förändringsarbete, organiserat gruppsamtal, anlitat en konsult eller köpt klippkort hos en psykolog. Men jag tror inte på det längre. Förändringen måste ske i organisationen.

Ett annat knep hon har är att visa medarbetarna att de har ett eget ansvar.

– Jag brukar säga: ”Jag har inte hört något om eventuella problem, men hur är det?” Om de har synpunkter så får de då chansen att vädra dem. 

 

Text: Cajsa Högberg

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.