Det skandinaviska flygbolaget SAS vill sänka sina kostnader. Företaget ser därför över möjligheten att använda personal utan skandinaviska anställningsvillkor.
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Konkurrensen mellan världens flygbolag är stenhård. Det har lett till sjunkande biljettpriser och många bolag har problem med lönsamheten.
Ett sätt att minska kostnaderna är utflaggning av hela eller delar av verksamheten. Det kan till exempel innebära att ett bolag registreras i ett land där lönerna är lägre för att kunna använda personal därifrån – trots att flygrutten är oförändrad. Så gjorde bland andra Primera förra året. Bolaget skaffade sig flygtillstånd i Lettland och sa sedan upp den svenska kabinpersonalen.
Nu överväger även det skandinaviska flygbolaget SAS att göra så med delar av sin verksamhet, vilket den danska sajten checkin.dk var först att rapportera om. Fredrik Henriksson, presschef på SAS i Sverige, bekräftar i ett mejl till Kollega att en sådan diskussion förs inom SAS men säger också att inga beslut är fattade.
Fredrik Henriksson skriver att en sjunkande betalningsvilja hos kunderna utmanar lönsamheten i industrin och att SAS måste fortsätta sin förändringsresa för att säkra långsiktig konkurrenskraft.
”SAS är i dag det enda bolaget som trafikerar Skandinavien till Europa där den flygande personalen uteslutande har skandinaviska anställningsvillkor”, skriver han.
Kollega har sedan i onsdags sökt företrädare för Unionen för en kommentar. På fredagen svarar Lise Iderström, central ombudsman, att Unionen har en dialog med klubben på SAS.
– Vi har en dialog med klubben, men kan i nuläget inte säga mer, säger hon.
SAS ägs till delar av den svenska, norska och danska staten. Nyligen sålde den svenska och norska staten en del av sitt aktieinnehav i SAS och svenska staten äger nu 17,9 procent av aktierna.
Kollega har även sökt infrastrukturminister Anna Johansson (S). Ministern sade 2014 att regeringen inom EU-samarbetet ska arbeta för förbättrade villkor inom flygbranschen. Anna Johansson menade också att seriösa bolag, som följer kollektivavtal, lagar och regler inte ska slås ut av oseriösa aktörer.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.