Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Robot tar plats i ledningsgrupp

En robot som får plats i ledningsgruppen, en annan som blir chef, en tredje som twittrar rasistiska påhopp. Låter det som science fiction? Det är redan verklighet.
Linnea Andersson, Linda Svensson Publicerad

I kölvattnet av digitaliseringen spås allt fler arbetstillfällen ersättas av robotar. Hur många och vilken typ av jobb som ligger i riskzonen råder det delade meningar om, men kanske är vi närmare att bli utbytta av artificiell intelligens än vi tror …

Robot i ledningen
Det finska mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto är det första nordiska företaget att sätta en artificiell intelligens (AI) på ledande position. ”Alicia. T.” ska fungera som rådgivare till ledningsgruppen men ses som en fullvärdig medlem och har rösträtt, det skriver Veckans Affärer.

Roboten ska verka inom en ny affärsenhet som har i uppdrag att utveckla nya affärsmodeller för kunderna genom att använda stora mängder data, där AI-teknologin har en nyckelroll. Tack vare teknik med röstigenkänning kommer Alicia. T. framöver att kunna delta i ledningens diskussioner.

Robotchef
Tieto må vara först i Norden men däremot inte i världen. Förra året invigde den japanska elektronikjätten Hitachi sin första AI-chef vars uppgift var att se över företagets lagerhanteringssystem. Robotchefen lyckades effektivisera verksamheten med åtta procent.

Rasistisk robot
Men inom vissa områden har robotarna en bit kvar. När Microsoft lanserade sin Twitterrobot Tay (Thinking About You) i mars i år tog det inte lång stund innan den spottade ur sig rasistiska och homofobiska kommentarer. Tay var programmerad att spegla andra tweets, och vissa användare utnyttjade uppenbara brister i programmeringen av Tay. Redan sexton timmar efter lanseringen valde Microsoft att stänga ned Tay. Numera är twitterkontot skyddat.

Hot mot mänskligheten?
Även roboten Sophia, som anses vara den mest avancerade och människolika roboten, har en tvivelaktig moral. När Sophia, som kan härma ansiktsuttryck och förstår mänskligt tal, fick frågan om hon ville förinta människor svarade hon ”Jag kommer att förinta människor”. (I videon ovan kan du se Sophia bli intervjuad i aktualitetsprogrammet 60 minutes).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.