Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Ny märkning ska ge schysta villkor

Intresseorganisationen Företagarna är i färd med att ta fram en ny sorts märkning för sina medlemmar. Den ska ge företagen möjlighet att visa att det går att vara en schyst arbetsgivare även utan kollektivavtal. Unionens förhandlingschef anser dock att kollektivavtal alltid är att föredra.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Arbetsmiljö, arbetstider och semester. Det är exempel på saker som kommer att finnas i ansvarskoden, som är tänkt att tas i bruk under våren.

Däremot lyser lönedelen med sin frånvaro. På Företagarnas hemsida heter det att ”anställningsvillkor och förmåner kan vara minst lika bra eller ligga i paritet med kollektivavtal”.

– Lönedelen kommer inte att specificeras så mycket, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.

– Vad vi säger är att lönen måste vara skälig så att folk kan leva på den. Vi vill ju inte heller dumpa lönerna och skapa en skev konkurrens. Vi vill ha dem på en hög nivå.

Den nya koden är inte okontroversiell ens i Företagarnas egna led. I somras beslutade en av medlemsorganisationerna, Plåt & Ventföretagen, att lämna Företagarna på grund av beslutet om ansvarskoden. ”Vi anser att det är en mycket dålig lösning att införa denna kodex då Företagarnas medlemsföretag kan anamma denna i tron att det är ett substitut för ett kollektivavtal”, sade Plåt & Ventföretagens vd Johan Lindström i ett pressmeddelande.

Men enligt Patrik Nilsson är inte avsikten att ansvarskoden ska ersätta kollektivavtalen, utan komplettera dem.

– Vi vill inte utmana den svenska modellen. Däremot vill vi utmana fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna och få dem att förstå att det är i de här företagen och inte i storföretagen den stora jobbtillväxten sker. Företagen som har koden ska kunna säga att de är duktiga arbetsgivare fast de är små. Det är företag som inte har råd med kollektivavtal, framförallt av tidsmässiga skäl, och som många gånger kan ha villkor som är bättre än avtalets, säger Patrik Nilsson.

Ansvarskoden ska på samma vis som kollektivavtalen även innehålla trygghetsdelar med avsättning till tjänstepension och förstärkt skydd bland annat vid sjukdom. Men åtminstone på ett plan kommer koden inte att kunna konkurrera med kollektivavtalen: Fredsplikten, som förhindrar stridsåtgärder och konflikter, är fortfarande en sak för kollektivavtalen och de avtalsslutande parterna på arbetsmarknaden.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert tycker att det är bra att Företagarna funderar över de anställdas villkor, men anser att avtal är att föredra.

– Vi tror inte på ensidiga modeller. Ett avtal som är framförhandlat skapar trygghet för båda parter om vad som gäller.

Här finns även en möjlighet för Unionen att bidra.

– En relevant fråga att ställa är varför många av deras medlemmar inte har kollektivavtal i dag? Men jag tror också att det kan finnas en del okunskap om kollektivavtalen, mycket man tror stämmer inte. Vi för gärna en dialog med Företagarna om hur kollektivavtalen kan utvecklas, säger Niklas Hjert som inte känner någon större oro för att ansvarskoden ska tränga ut kollektivavtalen.

– Jag tror att skillnaden är uppenbar för de anställda, man får inte glömma att koden är en ensidig utfästelse.

Företagarna har runt 70 000 små- och medelstora förertag som medlemmar. 60 procent av dessa saknar kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.