Chefen söp henne full och stoppade handen innanför hennes byxor. Det nya jobbet blev en skräckupplevelse för den unga kvinnan, som drabbades av ångestattacker och slutligen tvingades säga upp sig. Unionen kräver därför arbetsgivaren på ersättning både för de sexuella trakasserierna och för att kvinnan tvingades sluta sin anställning.
Det var ett av hennes allra första jobb och ett jobb som hon fått efter att ha varit arbetslös en längre tid. Redan avslutningsdagen efter den första arbetsveckan började de sexuella trakasserierna, enligt Unionens stämningsansökan.
Chefen bjöd på alkohol och kvinnan uppfattade det som att hon var tvungen att dricka för att få behålla jobbet. Hon drack så mycket att hon kräktes och sedan somnade på en madrass som chefen lagt ut på golvet. När hon vaknade satt han på hennes rygg och knäppte upp hennes bh och förde också ned en hand i hennes byxor. Med hjälp av mobiltelefonen lyckades kvinnan få kontakt med sin pojkvän och sin mamma, som kom och hämtade henne. Hela den följande helgen mådde hon dåligt och funderade på om chefen kanske också drogat henne.
Trots att kvinnan tydligt klargjorde för chefen att hon inte ville ha någon fysisk kontakt med honom fortsatte trakasserierna. Bland annat visade chefen henne en låda med löspenisar som han ville att de skulle leka med. En annan dag ville han att hon skulle ha på sig en maskeraddräkt, kallad tjänstekvinnans klänning, med tydlig sexuell karaktär.
Allt det här ledde till att kvinnan drabbades av ångestattacker och fick svårt att sova. Hon blev sjukskriven på heltid och skrev också ett brev till företaget där hon meddelade att hon frånträdde sin anställning med omedelbar verkan.
Unionen kräver nu företaget på ersättning för de sexuella trakasserierna på 125 000 kronor. Till det kommer ytterligare skadeståndskrav på över 130 000 kronor, bland annat eftersom kvinnan tvingades sluta på grund av företagets agerande.
Vid sidan om Unionens stämning har det också väckts allmänt åtal mot chefen. Brottsrubricering i det fallet är sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.
Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras
Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox
En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport.
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. – Det är anmärkningsvärt högt.Det går för långsamt, säger han.
DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp.
– DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen.
Otillgängliga tester stoppar arbetssökande
Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.
Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson.
– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet?
Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb
Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent.
– Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid.
Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge
Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare.
– Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson.
Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler
Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen.
– Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden.
Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning”
Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt.
– Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.
Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken
Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.
– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö.
Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning.
