Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Dubbel stämning för trakasserande chef

Chefen söp henne full och stoppade handen innanför hennes byxor. Det nya jobbet blev en skräckupplevelse för den unga kvinnan, som drabbades av ångestattacker och slutligen tvingades säga upp sig. Unionen kräver därför arbetsgivaren på ersättning både för de sexuella trakasserierna och för att kvinnan tvingades sluta sin anställning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det var ett av hennes allra första jobb och ett jobb som hon fått efter att ha varit arbetslös en längre tid. Redan avslutningsdagen efter den första arbetsveckan började de sexuella trakasserierna, enligt Unionens stämningsansökan.

Chefen bjöd på alkohol och kvinnan uppfattade det som att hon var tvungen att dricka för att få behålla jobbet. Hon drack så mycket att hon kräktes och sedan somnade på en madrass som chefen lagt ut på golvet. När hon vaknade satt han på hennes rygg och knäppte upp hennes bh och förde också ned en hand i hennes byxor. Med hjälp av mobiltelefonen lyckades kvinnan få kontakt med sin pojkvän och sin mamma, som kom och hämtade henne. Hela den följande helgen mådde hon dåligt och funderade på om chefen kanske också drogat henne.

Trots att kvinnan tydligt klargjorde för chefen att hon inte ville ha någon fysisk kontakt med honom fortsatte trakasserierna. Bland annat visade chefen henne en låda med löspenisar som han ville att de skulle leka med. En annan dag ville han att hon skulle ha på sig en maskeraddräkt, kallad tjänstekvinnans klänning, med tydlig sexuell karaktär.

Allt det här ledde till att kvinnan drabbades av ångestattacker och fick svårt att sova. Hon blev sjukskriven på heltid och skrev också ett brev till företaget där hon meddelade att hon frånträdde sin anställning med omedelbar verkan.

Unionen kräver nu företaget på ersättning för de sexuella trakasserierna på 125 000 kronor. Till det kommer ytterligare skadeståndskrav på över 130 000 kronor, bland annat eftersom kvinnan tvingades sluta på grund av företagets agerande.

Vid sidan om Unionens stämning har det också väckts allmänt åtal mot chefen. Brottsrubricering i det fallet är sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.