Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var går gränsen?

Måste du delta i en obligatorisk friskvårdstimme eller kurs på jobbet? Och vad händer om du struntar i att din arbetsgivare inför rökförbud? Det beror på, resonerar Unionens förbundsjurist Margareta Holmberg och väger skyldigheter mot individens frihet och rätten till privatliv.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att du och dina kollegor tar en cigg under lunchrasten är svårt att förbjuda för er arbetsgivare. Colourbox

Hur långt din skyldighet och lojalitet gentemot en arbetsgivare sträcker sig är inte helt lätt att svara på. Varje enskilt fall är en avvägning mellan lojalitetsplikten, som ingår i anställningsavtalet, å ena sidan och rätten till ett privatliv å andra sidan.

– Det finns ingen bra reglering i Sverige i dag, utan man får luta sig mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, säger Margareta Holmberg, förbundsjurist på Unionen, som påpekar att konventionen visserligen gäller som lag men att Unionen vill se en lag i Sverige om personlig integritet i arbetslivet.

Rätten till ett privatliv gäller inte enbart efter arbetstid, du har rätt till en privat sfär även på jobbet.

Så kan du bli av med jobbet om du vägrar att delta i vissa moment eller bryter mot ett förbud? Svaret är: Det beror på …

 

Här är några exempel:

Obligatorisk friskvårdstimme

Din arbetsgivare inför en timme i veckan då alla anställda ska jogga tillsammans. Du känner dig dock inte bekväm med det eller kan av ett eller annat skäl inte delta i löpningen.

Föreslå för din arbetsgivare att du får ägna timmen åt någon annan aktivitet, friskvård är ett vitt begrepp! Även om ett sådant fall aldrig blivit prövat tror Margareta Holmberg att det ska mycket till för att räknas som arbetsvägran - och därmed i förlängningen vara skäl för uppsägning – om du inte deltar. Arbetsgivaren kan möjligen hänvisa till vad ni kommit överens om i anställningsavtalet och att man upprepade gånger påpekat att du ska vara med, men även då ligger en uppsägning långt bort.

– Man ska inte tvingas delta i träningsaktiviteter så länge det inte ingår i anställningen. Vad går vi åt för håll om arbetsgivare tar över ansvaret över vuxna människor och deras hälsa? Men en viss lyhördhet måste man så klart iaktta som arbetstagare.

Är ni på konferens där det ingår gruppträningar som alla förväntas delta i? Du kan vara skyldig att följa med men har du ingen lust att exempelvis vattengympa eller basta med dina kollegor kan det enligt Unionens uppfattning inte ses som arbetsvägran. Undviker du ständigt att delta i gruppaktiviteter kan det dock få andra konsekvenser som möten och diskussioner med chefen. Arbetsgivaren kan kanske påvisa att gruppen och ”lagandan” behöver stärkas och att det därför är ett problem att du aldrig är med. Försök hitta en kompromiss där du deltar utan att tumma på din integritet.

 

Obligatorisk kurs
Liknande resonemang gäller obligatoriska kurser. Arbetsgivaren kan säga att du är skyldig att delta men känner du dig obekväm med vissa moment ingår även det i den personliga sfären. Du kanske inte vill falla bakåt och lita på att dina kollegor tar emot dig, eller massera varandra i en ring?

I vissa fall kommer diskrimineringslagen in direkt och väger då tyngre än lojalitetsplikten. Det är aldrig tillåtet att missgynna någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

 

Rökförbud
Du är rökare och din arbetsgivare beslutar sig för att införa rökförbud under arbetstid.

Arbetsgivaren kan visserligen säga att du inte får gå ut och röka under arbetspasset eller att du inte får stå precis utanför ingången och röka. Men att du vill blossa efter arbetstid, eller under din lediga lunchtid, kan arbetsgivaren inte förbjuda enligt Margareta Holmberg och Unionen.

Möjligen kan arbetsgivaren ha åsikter om att du röker iförd företagets kläder eller logga. (Säg till exempel att du jobbar på en antirökorganisation.) Men Margareta Holmberg har svårt att se att det skulle vara saklig grund för uppsägning. Det kan dock finnas undantag i vissa speciella yrken eller om du vid upprepade tillfällen struntar i arbetsgivarens regler och röker ändå.

Arbetsdomstolen har dock aldrig prövat arbetsgivarens rätt att förbjuda dig att varken röka eller snusa på jobbet.

 

Snusförbud
Unionens hållning är att snusande tillhör privatlivet och att arbetsgivaren därmed inte kan lägga sig i det.

Frågan om snus- och rökförbud har hittills främst varit aktuell inom sjukvården.

Läs mer: Hälsohets hotar anställdas integritet

Lojalitetsplikt:

Lojalitetsplikten ses som en naturlig del av det anställningsavtal som en arbetstagare skriver på i början av en anställning. Arbetsdomstolen har slagit fast att arbetstagarens lojalitetsplikt ingår som ett led i anställningsavtalet oavsett om plikten uttryckligen omnämns i avtalet eller inte.

Sverige har en mycket stark syn på lojalitetsplikt. I många andra europeiska länder finns lagar som tillvaratar individens frihet och rättigheter, medan vi i Sverige får förlita oss på konventionen om mänskliga rättigheter.

Om inget annat anges upphör ofta lojalitetsplikten vid anställningen slut. Tystnadsplikten, som ses som en förlängning av lojalitetsplikten, upphör dock inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.