Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen hoppas på flexpension utan strid

Just nu finns inget som pekar på en förhandlingslösning när det gäller flexpensionen. Ändå finns förhoppningar på båda sidor om att komma överens utan strid.
– Jag är optimist och konstruktiv. Men "it takes two to tango", säger Almegas vd Anna-Karin Hatt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Henrik Montgomery / TT & Jessica Gow / TT
Både Anna-Karin Hatt (Almega) och Martin Linder (Unionen) hoppas på att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet. Henrik Montgomery / TT & Jessica Gow / TT

I våras var en strejk nära. Unionen och Sveriges Ingenjörer låg i startgroparna när ett besked från Arbetsdomstolen åtminstone tillfälligt stoppade konflikten. Enligt AD hör flexpensionen hemma i avtalet för tjänstepensionen ITP. Därmed är det inte solklart att facken har rätt att strejka för flexpension när de vanliga kollektivavtalen löper ut.

Nu har facken begärt ett slutgiltigt avgörande från AD.

– Skulle prövningen visa att vi har rätt att konflikta är det bara att fortsätta på den vägen, konstaterar Unionens ordförande Martin Linder.

– Utgångspunkten är att vi har hundratusen medlemmar på företag som tillhör Almega som får sämre pensionsinbetalningar än våra övriga medlemmar. Det är en ohållbar situation, den måste vi hitta en lösning på.

Men AD:s beslut kan mycket väl kunna gå emot facken. För att få möjlighet att strejka skulle facken i sådant fall tvingas säga upp ITP-avtalet.

– Ja, vi måste överväga andra vägar, teoretiskt finns möjligheten att inte vara bunden av ITP-avtalet.

Beslutet att säga upp ITP-avtalet fattas då av PTK, en organisation som rymmer 26 tjänstemannaförbund men där Unionen är i särklass störst och där Martin Linder också innehar ordförandeposten.

Den lösningen har arbetsgivarföreningen Almegas vd Anna-Karin Hatt varnat för i en intervju i Dagens Nyheter. Enligt Hatt skulle en uppsägning av avtalet kunna innebära stora risker för facket: arbetsgivarna kan vilja förhandla också om andra frågor i ITP-systemet. I samma artikel talas det också om flexpensionens utformning som en kvarleva från det gamla industrisamhället.

Det utspelet får Martin Linder att gå i taket.

– För det första har 28 av 36 arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv redan skrivit på avtal om flexpension. Det är bara Almega som vägrar. För det andra utgår beskrivningen från att Almega skulle vara lika med tjänstesektorn. Det är inte sant, det finns mängder med andra företag med stort tjänsteinnehåll i andra arbetsgivarförbund.

I frågan om flexpensionen tycks fack och arbetsgivare stå lika långt ifrån varandra som någonsin. Martin Linders förhoppning är ändå att det ska gå att komma överens utan strid.

– Jag både hoppas och tror på det, det skulle vara det mest rationella.

Faktum är att också Almega hoppas på samma utveckling. Almegas vd Anna-Karin Hatt säger sig vara optimist.

– Vi är beredda att hitta lösningar på frågan om flexpensionen, kan vi få igång en dialog med facken innan avtalsrörelsen så vore det bra.

Enligt Anna-Karin Hatt skiljer sig tjänsteföretagen från industrin. Dels genom att avtalen här är mer företagsnära och i större utsträckning bygger på individuell lönesättning och sifferlösa avtal, dels genom att behoven för anställda att gå i pension tidigare är mindre.

– Utformningen av flexpensionen måste utgå från de behov som finns i tjänstesektorn. Den måste vara attraktiv både för företag och medarbetare. Då behövs det en lösning som gör det möjligt för individen att själv bestämma om man vill ta ut den som lön eller göra en extra pensionsavsättning.

Vad som sker ifall facken framöver skulle säga upp ITP-avtalet är inget som arbetsgivarförbunden har diskuterat internt, men Anna-Karin Hatt varnar för att det skulle kunna få konsekvenser.

– Det är en stor boll att sätta i rullning, och ett stort ansvar som de i så fall tar. Säger facken upp villkoren för hela ITP-planen får de nog räkna med att det kan komma att finnas många andra saker än flexpensionen som arbetsgivarna i så fall skulle vilja diskutera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

Artikeln uppdateras under dagen.

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.