Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nästan två miljoner vill byta jobb

Om man vill ha nytt jobb är det betydligt sämre att ha varit anställd på samma ställe i 20 år än att vara över 55. Byt jobb i tid, är TRR Trygghetsrådets uppmaning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kollega
Två av tre anställda har funderat på att byta jobb under de senaste fem åren. Kollega

Den undersökning som TRR låtit göra visar att två av tre anställda har funderat på att byta jobb under de senaste fem åren. De främsta anledningarna är i tur och ordning att man vill utveckla sig, att man vill ha förändring i livet, att man är missnöjd med lönen och att man är missnöjd med chefen.

Nu är det långtifrån alla av dem som funderar på att byta jobb som verkligen tar steget. Synd, anser TRR som tror att fler jobb-byten skulle vara bra för såväl individerna som företag och samhälle. TRR:s egen statistik över de uppsagda tjänstemän som man hjälper till nya jobb är positiv: Över 80 procent av dem får en lika hög eller högre befattning än tidigare, nästan 70 procent får lika hög eller högre lön på det nya jobbet.

– Det tror vi inte bara är TRR:s förtjänst. Vi tror att det kan gå lika bra för dem som inte blivit uppsagda, sa TRR:s marknadschef Claes Åberg i samband med att organisationen presenterade en bok om rörlighet på arbetsmarknaden med den talande titeln Släpp taget.

– Vi ser år efter år att de som kommer till oss går vidare till väldigt bra lösningar. Men varför ta omvägen över TRR? Vi vill slå ett slag för att man ska titta över sin kompetens och fundera över sin situation.

Hur bör man då bära sig åt om man vill vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden? TRR ger fem råd i boken:

  • Omvärldsbevaka. Det gäller att hålla kolla på vad som händer både i den egna och i andra branscher, att veta hur den tekniska utvecklingen ser ut och om nya arbetssätt är på väg in.
  • Sätt mål och utveckla din kompetens. Gärna varje halvår.
  • Nätverka. Använd sociala medier för att knyta nya kontakter.
  • Ta första steget. Vänta inte på att någon ska göra det åt dig.
  • Om du är chef: Var noga med att ge feedback till medarbetarna. Det är en viktig del av lärandet.

Eller som Hans Winzell – en av dem som medverkar i boken, och som efter att ha blivit av med jobbet på Ericsson nu går en programmeringsutbildning – säger:

– Man måste våga, det är inget farligt som kan hända.

Fakta

I gruppen 18 - 65 år som undersökningen omfattar finns 5,8 miljoner personer.

  • 49 procent av dem har bytt jobb under de senaste fem åren.
  • Av de övriga 51 procenten som inte bytt jobb har 63 procent funderat på att byta jobb. Det motsvarar 1,8 miljoner människor.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.