kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Tänk på detta - när du säger upp dig själv

Urtrött på ditt kneg? Det finns många fallgropar i samband med uppsägningar. Ta ett djupt andetag och läs Kollegas guide först.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Hur trött på jobbet du än är kan det vara bra att behålla lugnet och tänka igenom beslutet innan du säger upp dig. Colourbox
  • En uppsägning bör vara skriftlig, ange också tydligt vilken dag uppsägningen sker. Även en muntlig uppsägning gäller men det kan leda till oklarheter och i efterhand kan det bli svårt att bevisa vad som sagts.
     
  •  Överlämna helst uppsägningen personligen till din chef så att du vet att meddelandet tagits emot. Att skicka uppsägningen med post eller e-post är på egen risk. Uppsägningen räknas inte från den dag du skickade meddelandet utan räknas från den dag arbetsgivaren faktiskt fick informationen. Det kan vara lämpligt att arbetsgivaren skriftligen bekräftar att du har sagt upp dig och vilken din sista anställningsdag är.
     
  • Innan du säger upp dig bör du kolla hur lång uppsägningstid du har. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal gäller lagen om anställningsskydd. Enligt las har du en månads uppsägningstid - såvida inte du och din arbetsgivare har kommit överens om något annat. Då ska det stå i ditt anställningsavtal.
     
  • Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal gäller vad som står där, det vill säga om ni inte har kommit överrens om något annat. Kontrollera alltid uppsägningstiden i kollektivavtalet innan du säger upp dig själv, den kan vara längre än vad du trott.
     
  • Vid tidsbegränsade anställningar är utgångspunkten att de inte är uppsägningsbara. Såvida inte du och din arbetsgivare kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal gäller detta.
     
  • Tänk på att du måste sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under din uppsägningstid. Huvudregeln är att du har samma lön och arbetsförmåner som före uppsägningen.
     
  • Det är inte ovanligt att anställda säger upp sig i affekt. Det går att ta tillbaka en muntlig uppsägning, förutsatt att det går att visa att arbetsgivaren förstått att det inte var allvarligt menat. Men då gäller det att man hör av sig omgående och säger att man ångrar sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Läs även