Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tänk på detta - när du säger upp dig själv

Urtrött på ditt kneg? Det finns många fallgropar i samband med uppsägningar. Ta ett djupt andetag och läs Kollegas guide först.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Hur trött på jobbet du än är kan det vara bra att behålla lugnet och tänka igenom beslutet innan du säger upp dig. Colourbox
  • En uppsägning bör vara skriftlig, ange också tydligt vilken dag uppsägningen sker. Även en muntlig uppsägning gäller men det kan leda till oklarheter och i efterhand kan det bli svårt att bevisa vad som sagts.
     
  •  Överlämna helst uppsägningen personligen till din chef så att du vet att meddelandet tagits emot. Att skicka uppsägningen med post eller e-post är på egen risk. Uppsägningen räknas inte från den dag du skickade meddelandet utan räknas från den dag arbetsgivaren faktiskt fick informationen. Det kan vara lämpligt att arbetsgivaren skriftligen bekräftar att du har sagt upp dig och vilken din sista anställningsdag är.
     
  • Innan du säger upp dig bör du kolla hur lång uppsägningstid du har. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal gäller lagen om anställningsskydd. Enligt las har du en månads uppsägningstid - såvida inte du och din arbetsgivare har kommit överens om något annat. Då ska det stå i ditt anställningsavtal.
     
  • Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal gäller vad som står där, det vill säga om ni inte har kommit överrens om något annat. Kontrollera alltid uppsägningstiden i kollektivavtalet innan du säger upp dig själv, den kan vara längre än vad du trott.
     
  • Vid tidsbegränsade anställningar är utgångspunkten att de inte är uppsägningsbara. Såvida inte du och din arbetsgivare kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal gäller detta.
     
  • Tänk på att du måste sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under din uppsägningstid. Huvudregeln är att du har samma lön och arbetsförmåner som före uppsägningen.
     
  • Det är inte ovanligt att anställda säger upp sig i affekt. Det går att ta tillbaka en muntlig uppsägning, förutsatt att det går att visa att arbetsgivaren förstått att det inte var allvarligt menat. Men då gäller det att man hör av sig omgående och säger att man ångrar sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."