Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

”Nätet kan vara livsfarligt”

Unionenmedlemmen Erika ville testa något nytt och startade eget. Det ångrar hon i dag. Efter att företaget fått ekonomiska bekymmer förtalades hon på nätet – och tvingades att flytta och byta namn.
Publicerad
Kvinna lutar pannan i handen.
Erika drabbades så hårt av näthat att hon inte kunde få nytt jobb, eftersom arbetsgivare googlar tänkbara kandidater. Foto: Shutterstock

Erika var mellanchef på ett företag, men ville göra något nytt i livet, och startade ett kafé tillsammans med sin man. Det visade sig dock ekonomiskt tuffare än väntat, vilket genererade skriverier i lokaltidningen, där hon mer eller mindre anklagades för förskingring.

Det satte i gång en ryktesspridning som blev allt värre och till slut polisanmälde någon henne anonymt. Polis och åklagarare konstaterade dock snabbt att hon inte hade gjort något fel, så anmälan lades ned. Men smutskastningen av henne fortsatte. Erika beskriver det som att historien började leva sitt eget liv på nätet.

– Jag blev alldeles förtvivlad när jag googlade på mig själv och det kom en massa träffar där det stod om förskingring. Jag satt och grät och såg bara hur allt rasade.

Hon vände sig till Google för att be dem att ta bort länkar, men företaget gjorde inget.

– Man har ju ingen aning vart man ska vända sig. Till slut fick vi hjälp av ett företag med att ta bort en del av kränkningarna på nätet.

Men konsekvenserna var ändå enorma.

– Jag försökte söka jobb, men det gick inte. Alla arbetsgivare googlar ju på en. Att jag alltid har jobbat hårt och presterat bra hjälpte inte.

Till slut var det polisen som föreslog att familjen skulle flytta och byta namn och börja om på ny kula. Så det gjorde de. I dag, flera år senare, har både Erika och hennes make fått nya jobb. Men erfarenheterna var dyrköpta.

– Av det här har jag lärt mig att nätet kan vara livsfarligt. Allt ligger kvar i all evighet och det är jättesvårt att få bort saker. Alla är rättslösa på nätet. Man ska också passa sig och inte tro på allt man läser. Det finns inte någon källkritik på nätet.

TEXT: CAJSA HÖGBERG

Varnande exempel

Facebookchatt sågs som hot

Två män som jobbade på ett telekomföretag chattade med en ex-kollega på Facebook. Den före detta kollegan kände sig lurad av företaget och en av jobbarkompisarna uttryckte sin sympati genom att skriva att han skulle ”unleash the fucking fury” på jobbet. Hans kollega svarade: ”As long as you shoot the fuckers and not the fuckees”. Kommentarerna uppmärksammades men uppskattades inte av arbets-givaren som valde att avskeda männen. Parterna förlikades.

Vän med chefen?

I så fall kan det vara en god idé att inte börja en statusuppdatering med orden: ”Jag hatar mitt jobb och min chef är pervers”, som en brittisk 20-åring gjorde. Chefen svarade i kommentarsfältet: ”Hej Lindsey, du verkar ha glömt att du har lagt till mig som vän på Facebook? Överskatta inte dig själv, du behöver inte komma till jobbet mer. Och ja, jag är seriös”.

Privata åsikter undanbedes

Att ventilera sina åsikter om var ett kommunkontor borde placeras är inte okej om man jobbar på SVT, konstaterar Arbetsdomstolen i en dom. Reportern som skrev inlägget i sociala medier ombads att plocka bort texten och fick samtidigt en skriftlig varning samt besked att han inte fick jobba som programledare förrän efter valet – trots att kontorets placering inte var någon valfråga. Unionen stämde SVT men AD gick på arbetsgivarens linje.

Dålig dag på jobbet fick konsekvenser

Tre inhyrda medarbetare på Volvo Powertrain i Skövde tvingades att gå från jobbet efter att en av dem kallat arbetsplatsen för ”dårhus” på Facebook, och de två andra hakat på. Volvo ansåg att de tre Uniflexanställda agerat illojalt mot sin arbetsgivare, trots att mannen fortsatte sin statusuppdatering med att skriva: ”Det är inget fel på Volvo, men känner inte för att jobba just nu”, och flera gånger tidigare skrivit positivt om sin arbetsgivare.

Blev uppsagd på Twitter

En rysk flygvärdinna lade upp en bild på sig själv när hon pekade finger åt passagerarna i kabinen. Hon hade visserligen suddat ut bilden på sitt ansikte, men taggat sig själv i fotot. Bilden spreds snabbt på Vkontakte, Rysslands motsvarighet till Facebook, men framför allt på Twitter. När flygbolaget Aeroflot fick syn på fotot sa man omedelbart upp kvinnan – via Twitter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Alexandra utsattes för rekryteringsbluff på Linkedin

Falska rekryterare på Linkedin försöker lura arbetssökande på pengar. Alexandra Wattley är en av dem som drabbats och nu vill hon varna andra.
Ola Rennstam Publicerad 26 januari 2026, kl 06:01
Delad bild med porträtt av kvinna och Linkedin-logotyp på mobilskärm, om bedrägerier mot arbetssökande.
Arbetssökande Alexandra Wattley fick ett meddelande på Linkedin av en person som utgav sig vara rekryterare på Adecco. Kvinnan letade folk på uppdrag av både Spotify och Ericsson. När Alexandra var intresserad av tjänsterna blev hon omdirigerad till en app där hjälpen plötsligt skulle kosta pengar. Foto: Tommy Jansson/ Lise Åserud/TT

Rekryteraren uppgav att hon jobbade för bemanningsföretaget Addeco i Tyskland. Och hon hade fått upp ögonen för arbetssökande Alexandra Wattley efter ett inlägg på Linkedin som hon taggat med ”Open to work”, den hashtag som signalerar att man söker nya utmaningar.

– När jag kollade upp rekryterarens profil såg allt normalt ut. Hon hade gjort flera inlägg, hade ett nätverk och hade jobbat på lite olika företag. Vid en första anblick fanns det inga röda flaggor, berättar Alexandra Wattley.

Så går bedrägerierna till på Linkedin

Kvinnan berättade att hon rekryterade till HR-roller på Spotify och Ericsson och undrade om Alexandra var intresserad. Det var hon.

Rekryteraren bad Alexandra Wattley att mejla sitt CV och flyttade på det sättet konversationen bort från Linkedin. Respons på mejlet kom direkt – CV:t behövde justeras för att inte ”fastna i rekryteringssystemen” och se mer proffsigt ut.

– Allt gick så snabbt. Tonläget blev hetsigt och det var plötsligt väldigt bråttom. Hon kopplade mig vidare till en tjänst som skulle fixa mitt CV och tjänsten skulle kosta pengar. Jag var på väg till skolan och hann inte riktigt reflektera just då, och fick inte heller svar på vad det skulle kosta.

Bluffrekryterare kräver betalning för CV-tjänster

Alexandra Wattley ombads ladda ner appen Fiverr och skaffa ett konto där. När hon gjort hänvisades hon till en person i Nigeria som skulle hjälpa henne med att vässa CV:t.

– Då drog jag i handbromsen och raderade mitt konto på appen. När jag gick tillbaka till Linkedin för att kolla konversationen var allt spårlöst borta; rekryterarens profil och alla våra meddelanden. Det känns väldigt olustigt, de har ju mitt CV nu med alla mina kontaktuppgifter.

"Var vaksam och lita magkänslan"

Alexandra Wattley vill nu varna andra arbetssökande när de kontaktas av rekryterare på Linkedin.

– Var vaksam och lita på din magkänsla. Det här är lätt att gå på när man vill framåt i jobbsökande och vill bli vald, säger hon.

Varningssignaler på falska rekryterare på Linkedin

  • Rekryteraren driver dig från Linkedin mot en betaltjänst
  • Flyttar fokus från rollen du söker till ditt CV.
  • Konversationen präglas av stress och att det är ”sista chansen”
  • Rekryterarens profil på Linkedin försvinner plötsligt.

    Här rapporterar du bedrägerier på Linkedin.

Alexandra Wattley, som själv jobbat med HR, är väl insatt i hur rekryteringsprocesser ska gå till.

– Det här är inte hur seriös rekrytering går till. Riktiga rekryterare säljer inte CV-tjänster och de tjänar inte pengar på din osäkerhet. Det är hemskt att de här människorna utnyttjar folk som är i en svår situation, säger hon.

Linkedin medvetna om bedrägerierna

Under Alexandras Linkedin-inlägg om bluffen är det många som kommenterat att de varit med om exakt samma sak. 

Linkedin uppger att man är medvetna om företeelsen och påpekar att falska profiler och jobberbjudanden strider mot plattformens riktlinjer. I ett mejl till Kollega skriver Nordenchefen Lisa Gunnarsson att man använder en kombination av tekniska verktyg och mänskliga åtgärder för att bekämpa bedrägerier.

Lisa Gunnarsson. Foto: Sofia Ekström

Det finns funktioner som stärker våra medlemmars trygghet, som verifierad identitet och "verifieringsmärken" på jobbannonser. Det går också att kontrollera om personen man är i kontakt med faktiskt är kopplad till det företag som hen uppger sig arbeta för. Våra medlemmar kan också välja att använda automatiska varningsmeddelanden som hjälper både till att identifiera bedrägerier och flagga dem till oss, skriver Lisa Gunnarsson.
 

Adecco varnar för bedrägerier i företagets namn

Att det pågår bedrägerier pågår i Adeccos namn är något företaget känner till: ”Vi har blivit uppmärksammade på meddelanden i sociala medier och på mejl från personer som utger sig för att vara rekryterare hos Adecco. Dessa personer har inget samröre med Adecco.” skriver bolaget på sin hemsida.