Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så mycket tjänar chefen i ditt län

Fyra av tio chefer får någon form av bonus och tre av tio har bilförmån. Kvinnliga chefer har i genomsnitt högre utbildning men tjänar mindre än sina manliga chefskollegor. Det visar en rapport från Ledarna.
Gabriella Westberg Publicerad 23 februari 2016, kl 14:14
Colourbox
Efter standardavvägning visar Ledarnas rapport att kvinnliga chefer i genomsnitt tjänar 3 362 kronor mindre i månaden än sina manliga chefskollegor - trots högre utbildning. Colourbox

Organisationen Ledarna presenterar i dag chefslönestatistik för 2015, som bygger på uppgifter från 33 337 chefer på olika nivåer. Av landets 4,1 miljoner anställda uppskattar Ledarna antalet personer med chefsbefattning till cirka en halv miljon, eller var nionde anställd.

Den genomsnittlige chefen tjänar 44 250 kronor i månaden.  Högst löner har finansdirektörer och produktionsdirektörer, med medianlöner på 110 797 kronor i månaden och de sämst betalda cheferna finns bland köksföreståndare och butiksledare där medianlönerna ligger på knappt 30 000 kronor i månaden.

- En majoritet av Sveriges chefer tillhör inte den lilla krets som har höga ersättningar, bonusar och andra lyxförmåner, säger Ledarnas ordförande Annika Elias i en kommentar till rapporten.

Högst är chefslönerna i Stockholms län, följt av Uppsala och Västra Götaland. Sämst tjänar chefer på Gotland, i Västerbottens och Dalarnas län, enligt rapporten.

Ser man till faktiska löner är skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefers löner inte jättestor – 500 kronor per månad. Men efter att en så kallad standardavvägning gjorts, där man tar hänsyn till faktorer som utbildning och position, är könsskillnaden betydligt större, nämligen 3 362 kronor i månaden.

Det är betydligt vanligare att chefen är en man. Men de kvinnliga chefer som ingått i studien har oftare en hög befattning, och drar därför upp medianlönen för kvinnliga chefer som grupp. Dessutom har de kvinnor som blir chefer generellt en högre utbildning än deras manliga chefskollegor – och ändå jämförelsevis lägre lön. Rapportförfattarna konstaterar därför att det lönar sig mer för män att skaffa sig en högre utbildning.

Det effektivaste sättet att höja sin lön som chef är att byta jobb. Under 2015 bytte nästan var fjärde chef jobb, varav 16 procent fick nya arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare och åtta procent bytte arbetsgivare.

Chefer tjänar bäst i Stockholm

Medianlön för chefer i olika län, enligt Ledarnas chefsstatistik 2015: 

Stockholms län: 50 100 kr/mån

Uppsala lön: 44 800 kr/mån 

Västra Götalands län: 44 695 kr/mån

Skåne län: 44 600 kr/mån

Hallands län: 44 500 kr/mån

Örebro län: 43 120 kr/mån

Södermanlands län: 43 000 kr/mån

Östergötlands län: 43 000 kr/mån

Västmanlands län: 43 000 kr/mån

Kronobergs län: 42 825 kr/mån

Jönköpings län: 41 325 kr/mån

Gävleborgs län: 41 000 kr/mån

Norrbottens län: 41 000 kr/mån

Bleking län: 40 625 kr/mån

Värmlands län: 40 600 kr/mån

Jämtlands län: 40 500 kr/mån

Kalmar län: 40 000 kr/mån

Dalarnas län: 40 000 kr/mån

Västerbottens län: 40 000 kr/mån

Gotlands län: 38 749 kr/mån

Ledarna

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.