Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljön sämre än någonsin

Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin, enligt Unionens tionde arbetsmiljöbarometer som också visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet tappar i år igen. Men Unionens arbetstidsexpert Daniel Gullstrand tror att botten är nådd. Hädanefter kommer det bara att bli bättre.
Johanna Rovira, Linnea Andersson Publicerad
Man sitter med nedböjt huvud.
Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin sedan Unionen började med sin årliga arbetsmiljöbarometer för tio år sedan. Foto: Christine Ohlsson / TT

Unionens arbetsmiljöbarometer firar tio år (fast den allra första barometern gjordes i Sifs regi, den andra ihop med HTF) och siffrorna visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar ute på arbetsplatserna i år igen. Både vad gäller förekomst och kvalitet.

Men i mars nästa år träder nya arbetsmiljöföreskrifter i kraft och det kommer att göra skillnad, tror Unionens utredare Daniel Gullstrand, som författat rapporten Arbetsmiljöbarometern.

– I år var nog det sämsta året. Jag tror det långsamt kommer att bli bättre eftersom de nya föreskrifterna ger signaler om att arbetsmiljö är viktigt att jobba med.

Största arbetsmiljöproblemet ute på företagen är fortfarande chefer och ledarskap. På andraplats kommer stress och arbetsbelastning och tredjeplatsen delas av tre frågor: Den fysiska arbetsmiljön, kompetensutveckling samt trivsel och socialt klimat som klättrat upp sedan föregående år.

Enligt barometern finns en koppling mellan det systematiska arbetsmiljöarbetet, som till exempel kan vara att utföra riskbedömningar eller upprätta handlingsplaner, och den psykosociala arbetsmiljön. På arbetsplatser där arbete bedrivs är den psykosociala arbetsmiljön bättre.

Men arbetsgivarsidan delar dock inte bilden i av att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar som det ska på många arbetsplatser. 

– Det här är arbetsmiljöombudens bild, sade Kresimir Iveskic, arbetsmiljöexpert på Teknikföretagen, under torsdagsmorgonens seminarium då rapporten presenterades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.