Gift med chefen – fick sluta

Kronans Apotek har avböjt att kommentera om de har en policy mot nära relationer eller inte. Simon Paulin / SvD / TT

I måndags arbetade André Osinga sin sista dag på Kronans Apotek i Likenäs i Värmland. Här har han jobbat sedan juni i år då han sökte tjänsten via en annons och rekryterades av chefen på apoteket, som även är André Osingas fru. Han sade upp sig från sitt förra jobb där han tjänade betydligt mer för att han ville arbeta tillsamman med sin hustru.

En vecka efter att han började jobba hörde Apotek Kronans HR-avdelning av sig och sade att det inte var okej att anställa sin respektive och hänvisade till företagets policy mot nära relationer. Andrés fru hade letat på arbetsgivarens hemsida efter särskilda regler för att arbeta tillsammans med släktingar, innan hon anställde sin man och frågade därför efter policyn. Till svar fick hon enligt André höra att det inte fanns någon skriftlig policy men att det inte brukar gå till så.

Eftersom André Osinga är provanställd behöver Kronans Apotek inte motivera varför de säger upp honom. Han har inte fått någon information från HR-avdelningen eller ledningen, utan all information har kommit via hans fru.

Provanställningen var på 100 procent men inför nästa år har arbetsgivaren, enligt André Osinga, gjort om tjänsten till 25 procent. Om André hade fått fortsätta hade hans provanställning övergått till en tillsvidaretjänst på heltid och André tror därför att han sägs upp för att Kronan vill dra ned på arbetstiden i butiken.

Magnus Hildebrand, regionchef på Unionen Värmland, vet inget om det enskilda fallet eftersom Unionen inte har fått in något ärende eller haft kontakt med Unionenklubben på Kronans Apotek. Han säger att arbetsgivare har rätt att sätta upp en rekryteringspolicy men att den som anställer bör veta om att en sådan finns.

- Problemet är om den finns eller inte. finns det en policy är det grönt, finns den inte gör de fel, säger Magnus Hildebrand.

André Osingas sista dag på apoteket är känslosam, särskilt när stamkunder har kommit in och tackat av honom.

- Jag är gråtfärdig, det känns inte roligt. Jag skulle vilja vara kvar här, säger André Osinga.

Kollega har varit i kontakt med Kronans Apotek som har avböjt att kommentera uppsägningen eller om de har en policy eller inte.

Linnea Andersson

linnea.andersson@kollega.se

Arbetsrätt

Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter.

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning.

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.