Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Delningsekonomins aktörer har en jättechans att skapa hållbarhet med hjälp av den svenska modellen. Det förklarade Unionens utredare Fredrik Söderqvist för hundratals IT-människor på tech-konferensen Sime i veckan.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Unionen deltog vid årets Sime-konferens, på Cirkus i Stockholm. Kollega

Digitaliseringen och delningsekonomin innebär att mängder av traditionella medelinkomstjobb riskerar att sopas av banan. När utbyte av varor och tjänster sker direkt via en digital plattform behövs inte lika många mellanhänder och såväl transaktions- som distributionskostnaderna blir i princip noll. Säljare, administratörer, logistiker och anställda inom transportsektorn kan behöva se sig om efter nya uppgifter.

På IT-konferensen Sime som hölls på Cirkus i Stockholm i förra veckan hade Unionens utredare Fredrik Söderqvist, som också är ledamot i Digitaliseringskommissionen, bjudits in för att tala om jobben i delningsekonomin; det vill säga den ekonomi som bygger på ett utbyte av tjänster förmedlade via digitala plattformar, med aktörer som Uber, Airbnb, Car2go mfl.

Fredrik Söderqvist tror inte att hälften av alla jobb kommer att försvinna, som vissa forskare menar. Även om han ser att utvecklingen ökar trycket och det inte minst bland Unionens medlemmar.

- Än så länge har digitaliseringen mest slagit mot lågkvalificerade jobb inom industrin, men automatiseringen kommer att ta fler jobb på tjänstemannasidan. Och där finns våra medlemmar.

Det Unionens medlemmar och resten av tjänstemännen på arbetsmarknaden behöver framöver är större omställningsförmåga, menar han. Att hela tiden uppdatera sin kompetens. Han nämner det omställningsavtal som Unionen genom PTK förhandlat med Svenskt Näringsliv om, som stöp på mållinjen i början av hösten, och som skulle ge tjänstemännen möjlighet till sex månaders kompetensutveckling med 80 procent av lönen.

- De trygghetssystem vi har i dag kommer att få utstå ett oerhört tryck om många människor på kort tid hamnar utanför en allt mer kompetenskrävande arbetsmarknad. Systemet är inte anpassat för att stödja individen i en så hög omställningstakt. Det behövs alternativa lösningar.

I dag är det en stor del av delningsekonomin som försiggår i ett skuggland, utan att verksamheten beskattas eller räknas in i statistiken. Uppdragstagarna tappar det sociala skyddsnätet. Det är inte hållbart, delningsekonomin behöver regleras, menar han.

- Men det bör vara parternas roll att reglera. Det blir för tungrott och oflexibelt om politikerna ska gå in och lagstifta på området. Vad vi behöver är en självreglering, mellan parterna. Jag tror att det finns en jättechans för delningsekonomins aktörer att skapa hållbarhet i Sverige.

Läs mer om delningsekonomin i nästa nummer av tidningen Kollega, ute den 2 december.

Om Sime

Sime är en IT-konferens som arrangeras på olika håll i världen en eller ett par gånger om året. I år hölls konferensen på Cirkus i Stockholm i veckan, och om ett par veckor är det dags för Miami. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.