Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal har förts sedan hösten 2012. För en vecka sedan nekade Saco-P arbetsgivarnas förslag om nya turordningsregler. Så sent som på torsdagsförmiddagen fanns ändå förhoppningar om att få iland avtalet, men redan senare samma kväll valde alltså Svenskt Näringsliv att avsluta förhandlingarna.
Hösten 2011 presenterade PTK:s (och Unionens) ordförande Cecilia Fahlberg och Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren att de avsåg starta förhandlingar om ett nytt omställningsavtal. Ett år senare var förhandlingarna igång. På torsdagskvällen avslutades förhandlingarna, utan nytt avtal. Bertil Ericsson/TT
- Det är djupt beklagligt att förhandlingarna avslutas. Vi hade ett unikt tillfälle att komma överens om ett avtal som skulle möta de stora förändringar som vi ser redan idag på arbetsmarknaden och som kommer att påverka en halv miljon jobb de närmaste 10-20 åren, säger PTKs ordförande Cecilia Fahlberg, i en kommentar.
Beskedet kom sent på torsdagskvällen. Tidigare på dagen talade Kollega.se med Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren, som då sa så här:
- Vi la ett förslag till hur man skulle kunna göra en del i ett brett avtal, i den del som rörde turordningen, säger Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, enligt vilken akademikernas nej inte innebär stopp för förhandlingarna.
- Nu håller vi på och går igenom förslaget bit för bit och diskuterar, och förklarar hur vi tänker och hur vi tror att det skulle fungera.
Hur stora är möjligheterna att få till ett avtal? - Du kanske inte ska ställa frågan till mig. Det där är mer en intern PTK-fråga, säger Christer Ågren.
- Vi upplever att en majoritet av PTK-förbunden är beredda att köra en konstruktiv och ärlig förhandling kring det här, men är så klart lite konfunderade över vad akademikerna säger.
Det var strax före semestertid som Svenskt Näringsliv kom med sitt förslag. I potten både pengar till omställning för uppsagda och sjukskrivna, och hur turordningsreglerna vid uppsägningar ska se ut.
Det förslaget sa akademikerna i Saco-P nej till. De privatanställda akademikerna utgör 180 000 av PTK:s totalt 810 000 medlemmar. För tidningen Arbetet förklarade Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius att förslaget ”skulle medföra en nedmontering av det lokala fackliga arbetet”. Enligt Arbetet innebar förslaget bland annat att kompetens ska ligga till grund för uppsägningslistorna och att det dessutom är arbetsgivarna som avgör vad som är rätt kompetens.
Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox
Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.
Emanuel Turesson. Foto: Privat.
Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.
– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, sägerEmanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.
Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.
– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.
Vill slopa 24-årslönerna
Björn Axelsson. Foto: Privat.
En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.
– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.
Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.
– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.
”Hellre högre lön än kortare arbetstid”
Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år. När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.
Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken.
– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.
Emanuel Turesson är inne på samma linje. – Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.
Jobbar storhelger och klämdagar
På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.
– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.
Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?
– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.
Stark strejkvilja bland medlemmarna
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.
När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.
– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.
Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson. – Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.
Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.
Unionens viktigaste avtalskrav:
Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026.
Höjning av avtalets lägsta löner.
Avsättning till arbetstidsförkortning.
Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått. ¨
Källa: Unionen
Tjänar drygt 20 000 kronor
I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.