Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Var tredje har nedsatt arbetsförmåga enligt AF

Var tredje inskriven hos Arbetsförmedlingen kodas som funktionsnedsatt, visar en granskning. Omkring 200 000 har i dag fått en sådan klassificering. Det är en andel som ökat markant det senaste decenniet.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Hur ska man se ut för att få plats på arbetsmarknaden? Enligt en ny studie kodar Arbetsförmedlingen var tredje arbetssökande som funktionsnedsatt. Colourbox

Nästan 200 ooo av alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (både arbetslösa och de som ingår i olika arbetsmarknadsprogram som nystartsjobb och arbeten med lönebidrag)  har klassats som funktionsnedsatta. Det visar en granskning som Dagens Arena har gjort. Jämfört med 90-talet är det en ökning med 300 procent, enligt tidningen. 

– Man reagerar ju när man hör de där siffrorna: Herregud, det kan ju inte vara rimligt. Vad är det vi håller på att göra här i Sverige? Så fort man blir arbetslös och inte kommer in på arbetsmarknaden, då klassas man plötsligt som funktionsnedsatt. Det är en ny samhällsklass som vuxit fram, säger Christian Maravelis, docent vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har nyligen genomfört en studie över arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa som har en funktionshinderkod, till Dagens Arena.  

Från Arbetsförmedlingen tror man att alliansregeringens sjukförsäkringsreform från 2008, som innebar omfattande utförsäkringar där många människor flyttades över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, är en av orsakerna till den stora ökningen av funktionshinderkodade.

Men även finanskrisen och det hårdnande klimatet på arbetsmarknaden som följde med varselvågen pekas ut som en orsak. Konkurrensen om jobben har helt enkelt ökat med höjda krav på social kompetens, flexibilitet och produktivitet och mindre utrymme för dem som avviker från normen.

- Det finns en tredje förklaring. Vi har förändrat vårt arbetssätt och ska tidigare kunna identifiera personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga och erbjuda rätt insatser. Det är ett av de delmål som Arbetsförmedlingen har i funktionshinderpolitiken, säger Henrietta Sten, direktör på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete, till Dagens Arena.

För ett par år sedan rapporterade Kollega.se om en studie som visade att Arbetsförmedlingen kodade var fjärde arbetslös som funktionsnedsatt.  Forskarna Ida Seing och Kerstin Jacobsson vid Göteborgs universitet, konstaterade då att kategorin socialmedicinskt funktionsnedsatta inkluderade dem med avvikande utseende, kraftig övervikt eller bristande hygien, missbrukare och personer med ett kriminellt förflutet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)