Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Var tredje har nedsatt arbetsförmåga enligt AF

Var tredje inskriven hos Arbetsförmedlingen kodas som funktionsnedsatt, visar en granskning. Omkring 200 000 har i dag fått en sådan klassificering. Det är en andel som ökat markant det senaste decenniet.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Hur ska man se ut för att få plats på arbetsmarknaden? Enligt en ny studie kodar Arbetsförmedlingen var tredje arbetssökande som funktionsnedsatt. Colourbox

Nästan 200 ooo av alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (både arbetslösa och de som ingår i olika arbetsmarknadsprogram som nystartsjobb och arbeten med lönebidrag)  har klassats som funktionsnedsatta. Det visar en granskning som Dagens Arena har gjort. Jämfört med 90-talet är det en ökning med 300 procent, enligt tidningen. 

– Man reagerar ju när man hör de där siffrorna: Herregud, det kan ju inte vara rimligt. Vad är det vi håller på att göra här i Sverige? Så fort man blir arbetslös och inte kommer in på arbetsmarknaden, då klassas man plötsligt som funktionsnedsatt. Det är en ny samhällsklass som vuxit fram, säger Christian Maravelis, docent vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har nyligen genomfört en studie över arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa som har en funktionshinderkod, till Dagens Arena.  

Från Arbetsförmedlingen tror man att alliansregeringens sjukförsäkringsreform från 2008, som innebar omfattande utförsäkringar där många människor flyttades över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, är en av orsakerna till den stora ökningen av funktionshinderkodade.

Men även finanskrisen och det hårdnande klimatet på arbetsmarknaden som följde med varselvågen pekas ut som en orsak. Konkurrensen om jobben har helt enkelt ökat med höjda krav på social kompetens, flexibilitet och produktivitet och mindre utrymme för dem som avviker från normen.

- Det finns en tredje förklaring. Vi har förändrat vårt arbetssätt och ska tidigare kunna identifiera personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga och erbjuda rätt insatser. Det är ett av de delmål som Arbetsförmedlingen har i funktionshinderpolitiken, säger Henrietta Sten, direktör på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete, till Dagens Arena.

För ett par år sedan rapporterade Kollega.se om en studie som visade att Arbetsförmedlingen kodade var fjärde arbetslös som funktionsnedsatt.  Forskarna Ida Seing och Kerstin Jacobsson vid Göteborgs universitet, konstaterade då att kategorin socialmedicinskt funktionsnedsatta inkluderade dem med avvikande utseende, kraftig övervikt eller bristande hygien, missbrukare och personer med ett kriminellt förflutet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.