Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Var tredje har nedsatt arbetsförmåga enligt AF

Var tredje inskriven hos Arbetsförmedlingen kodas som funktionsnedsatt, visar en granskning. Omkring 200 000 har i dag fått en sådan klassificering. Det är en andel som ökat markant det senaste decenniet.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Hur ska man se ut för att få plats på arbetsmarknaden? Enligt en ny studie kodar Arbetsförmedlingen var tredje arbetssökande som funktionsnedsatt. Colourbox

Nästan 200 ooo av alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (både arbetslösa och de som ingår i olika arbetsmarknadsprogram som nystartsjobb och arbeten med lönebidrag)  har klassats som funktionsnedsatta. Det visar en granskning som Dagens Arena har gjort. Jämfört med 90-talet är det en ökning med 300 procent, enligt tidningen. 

– Man reagerar ju när man hör de där siffrorna: Herregud, det kan ju inte vara rimligt. Vad är det vi håller på att göra här i Sverige? Så fort man blir arbetslös och inte kommer in på arbetsmarknaden, då klassas man plötsligt som funktionsnedsatt. Det är en ny samhällsklass som vuxit fram, säger Christian Maravelis, docent vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har nyligen genomfört en studie över arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa som har en funktionshinderkod, till Dagens Arena.  

Från Arbetsförmedlingen tror man att alliansregeringens sjukförsäkringsreform från 2008, som innebar omfattande utförsäkringar där många människor flyttades över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, är en av orsakerna till den stora ökningen av funktionshinderkodade.

Men även finanskrisen och det hårdnande klimatet på arbetsmarknaden som följde med varselvågen pekas ut som en orsak. Konkurrensen om jobben har helt enkelt ökat med höjda krav på social kompetens, flexibilitet och produktivitet och mindre utrymme för dem som avviker från normen.

- Det finns en tredje förklaring. Vi har förändrat vårt arbetssätt och ska tidigare kunna identifiera personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga och erbjuda rätt insatser. Det är ett av de delmål som Arbetsförmedlingen har i funktionshinderpolitiken, säger Henrietta Sten, direktör på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete, till Dagens Arena.

För ett par år sedan rapporterade Kollega.se om en studie som visade att Arbetsförmedlingen kodade var fjärde arbetslös som funktionsnedsatt.  Forskarna Ida Seing och Kerstin Jacobsson vid Göteborgs universitet, konstaterade då att kategorin socialmedicinskt funktionsnedsatta inkluderade dem med avvikande utseende, kraftig övervikt eller bristande hygien, missbrukare och personer med ett kriminellt förflutet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.