Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Sociala krav vid upphandling faller mellan stolarna

Otydlighet i ansvarsfördelning och brist på systematik präglar landstingens IT-upphandlingar avseende sociala krav. Det saknas också kunskap om hur man ställer sociala krav. Det visar en rapport från TCO Development.
Gabriella Westberg Publicerad
Grupp av människor tar selfies med mobiltelefoner.
Faktorer som hög energiåtgång och kemiska substanser i kombination med kort livslängd gör att sociala krav prioriterats vid landstingens upphandlingar av IT-produkter som mobiler, laptops och bildskärmar. Ändå faller ansvaret för att kontrollera att kraven efterlevs ofta mellan stolarna, visar TCO Developments undersökning. Foto: Bullit Marquez/TT

Landstingen är jättestora upphandlare av IT. Sammanlagt lägger de 21 landstingen runt 120 miljarder kronor per år i olika upphandlingar - däribland IT – vilket motsvarar cirka 12 000 kronor per person och år, av skattepengar.

Mobiltelefoner, laptops och bildskärmar kräver hög energiåtgång vid tillverkning, har kort livslängd och innebär ofta hälsovådliga kemiska utsläpp vid både tillverkning och sluthantering. Det är faktorer som har bidragit till att landstingen pekat ut just den produktgruppen som prioriterad vad gäller sociala krav vid upphandling.   

Sociala krav kan vara att kräva kollektivavtalsliknande villkor för tillverkarna, att man följer ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention, mot barnarbete.

Nyligen visade regeringens utredare Niklas Bruun att dåliga arbetsförhållanden förekommer allt för ofta på företag som vunnit upphandlingar och att anställda ibland inte ens fått minimilön. Utredaren föreslår att upphandlande myndigheter ska kunna ange villkor för lön, semester och arbetstid i kontraktet liksom krav på exempelvis försäkringar i nivå med kollektivavtalens. 

Men TCO Developments undersökning av landstingens upphandlingar visar att även om det ställs sociala krav saknas det metoder och systematik för att kontrollera att kraven följs, samt att det i många fall är oklart vem som har ansvar för frågan. I de fall där det uppmärksammats att de sociala kraven inte följs är det också ytterligt ovanligt att ett samarbete avbryts.

21 landsting fick svara på TCO Developments enkät, elva valde att delta i undersökningen, däribland de tre storstadsregionerna som också är de största inköparna av IT.

Sex av elva landsting svarade att det finns ett politiskt beslut att sociala krav ska ställas vid upphandling av IT. Endast ett av elva landsting har gjort kompletterande stickprovskontroller för att säkra att leverantörer uppfyller uppsatta sociala hållbarhetskrav under kontraktets hela livslängd.

”Svenska skattemedel kan då bidra till oacceptabla arbetsvillkor för dem som tillverkar IT-produkter, trots goda intentioner”, heter det i rapporten.

Ett av problemen är att kunskapen om hur man ställer sociala krav i upphandling är begränsad, det saknas både forskning och metodutveckling, skriver TCO Development och föreslår att landstingen inleder samarbeten med högskola och universitet, med industrin och med andra aktörer som tredjepartscertifieringar.

TCO Development rekommenderar

  • Samarbeta med industrin, högskola och universitet för att utveckla metodik
  • Förtydliga ansvaret för att sociala krav följs
  • Avsätt resurser för uppföljning
  • Samarbeta med oberoende tredjepartscertifieringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Gör din röst hörd på Kollega Debatt

Arbetsförmedlingen, a-kassa och prestationsångest. Här är några av Kollegas mest lästa debatter under året.
Lina Björk Publicerad 11 augusti 2026, kl 09:15
Kollega debatt
Var med och tyck till om arbetslivet och arbetsmarknaden – allt som rör jobbet. Foto: Colourbox

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest 2025: 

Hittar jag inget nytt jobb innan hösten meddelar jag a-kassan och Arbetsförmedlingen att jag inte längre står till deras förfogande, trots att jag då har långt över 100 ersättningsdagar kvar, skriver Eddy Nehls.

Jag har ringt, förklarat, väntat och ringt igen för att nå rätt person på Arbetsförmedlingen. Avverkat timme efter timme i telefonkö för att till slut få samma svar: "Någon kommer att kontakta dig." Ingen har kontaktat mig – på tre månader, skriver Jenny Fornlund. 

Varför väljer så många att stanna hos arbetsgivare som inte ger dem förutsättningar att göra ett bra jobb? Anställda jobbar i motvind, tar ansvar ända in i väggen bara för att bli ersatta när de går sönder, skriver Elin Åberg.

Efter nio månader skrev jag ut mig från Arbetsförmedlingen. Meddelade a-kassan att tack, men nej tack. Det var inte ett enkelt beslut. Varken ekonomiskt eller mentalt. Men alldeles, alldeles livsnödvändigt, skriver Åsa Hanell. 

När Försäkringskassan säger nej till ersättning försvinner inte behoven – bara stödet. Resultatet blir att sjuka människor faller mellan systemen och att kostnaderna vältras över på kommuner och vård, medan individens liv rasar i fritt fall, skriver Lena Hallonlöf.