Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

E-handeln växer så det knakar

Detaljhandeln är en bransch där digitaliseringen satt sina spår och en allt större andel av shoppandet sker över internet. Många arbetstillfällen har gått förlorade men e-handeln skapar även nya jobb. Ett nytt jobbtillfälle hos ett onlineföretag spiller också över på andra branscher.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
E-handeln skapar jobb i flera led. På utlämningsstället Ica Flygfyren i Norrtälje finns ett av Sveriges första provrum för e-handelskunder. Vilhelm Stokstad / TT

Under 2014 ökade den svenska detaljhandeln sin försäljning över internet med 16 procent sedan året innan och omsatte 42,9 miljarder kronor, att jämföra med 6,8 miljarder tio år tidigare. Det visar statistik från E-barometern, som årligen tas fram av Postnord, HUI och Svensk Digital Handel.

Bland Sveriges konsumenter i åldrarna 18 till 79 år handlar 35 procent varor över nätet minst en gång i månaden. Den mest frekventa köpgruppen på Internet är de mellan 30 och 49 år, där nästan varannan handlar varor minst en gång per månad.

Hur många som är sysselsatta inom e-handeln är inte helt lätt att veta. Det är svårt att avgränsa vad ”e-handel” är eftersom alla onlinebutiker inte är renodlade e-handelsföretag. Många klädkedjor har till exempel webbsidor där de säljer produkter vid sidan av sina fysiska butiker.

Även om det har försvunnit en del jobb från detaljhandeln som en följd av att e-handeln brer ut sig, tillkommer det även jobb. På Svensk Digital Handel, en del av Svensk Handel, räknar man med ett nyckeltal på 1,4 för varje ny anställning inom e-handeln. Om Ellos eller Nelly utökar med en ny tjänst leder det alltså till sysselsättning motsvarande 1,4 heltidstjänster. En varubeställning från en onlinebutik innebär till exempel mer jobb för logistikbolagen, ökat behov av systemutveckling samt fler transaktioner.

Den digitala handeln har lägre marginaler än den traditionella detaljhandeln. Bland annat på grund av den hårda konkurrensen då många butiker säljer samma varor och slåss om att kunderna ska klicka sig vidare till just deras onlinebutik.

- Jag tror att många konkurrenter kommer slå sig samman framöver, säger Jonas Ogvall på Svensk Digital Handel.

Av de branscher som omsätter mest på Internet innehas förstaplatsen av hemelektronik (10,3 miljarder) och andraplatsen av kläder och skor (7,5 miljarder kronor). Sverige exporterar främst e-handelsvaror till Norge, Finland och Danmark.

Branscher med störst omsättning på internet:

Hemelektronik (10,3 mdr kronor)

Kläder/skor (7,5 mdr kronor)

Böcker/media (3,4 mdr kronor)

HUI

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.