Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

E-handeln växer så det knakar

Detaljhandeln är en bransch där digitaliseringen satt sina spår och en allt större andel av shoppandet sker över internet. Många arbetstillfällen har gått förlorade men e-handeln skapar även nya jobb. Ett nytt jobbtillfälle hos ett onlineföretag spiller också över på andra branscher.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
E-handeln skapar jobb i flera led. På utlämningsstället Ica Flygfyren i Norrtälje finns ett av Sveriges första provrum för e-handelskunder. Vilhelm Stokstad / TT

Under 2014 ökade den svenska detaljhandeln sin försäljning över internet med 16 procent sedan året innan och omsatte 42,9 miljarder kronor, att jämföra med 6,8 miljarder tio år tidigare. Det visar statistik från E-barometern, som årligen tas fram av Postnord, HUI och Svensk Digital Handel.

Bland Sveriges konsumenter i åldrarna 18 till 79 år handlar 35 procent varor över nätet minst en gång i månaden. Den mest frekventa köpgruppen på Internet är de mellan 30 och 49 år, där nästan varannan handlar varor minst en gång per månad.

Hur många som är sysselsatta inom e-handeln är inte helt lätt att veta. Det är svårt att avgränsa vad ”e-handel” är eftersom alla onlinebutiker inte är renodlade e-handelsföretag. Många klädkedjor har till exempel webbsidor där de säljer produkter vid sidan av sina fysiska butiker.

Även om det har försvunnit en del jobb från detaljhandeln som en följd av att e-handeln brer ut sig, tillkommer det även jobb. På Svensk Digital Handel, en del av Svensk Handel, räknar man med ett nyckeltal på 1,4 för varje ny anställning inom e-handeln. Om Ellos eller Nelly utökar med en ny tjänst leder det alltså till sysselsättning motsvarande 1,4 heltidstjänster. En varubeställning från en onlinebutik innebär till exempel mer jobb för logistikbolagen, ökat behov av systemutveckling samt fler transaktioner.

Den digitala handeln har lägre marginaler än den traditionella detaljhandeln. Bland annat på grund av den hårda konkurrensen då många butiker säljer samma varor och slåss om att kunderna ska klicka sig vidare till just deras onlinebutik.

- Jag tror att många konkurrenter kommer slå sig samman framöver, säger Jonas Ogvall på Svensk Digital Handel.

Av de branscher som omsätter mest på Internet innehas förstaplatsen av hemelektronik (10,3 miljarder) och andraplatsen av kläder och skor (7,5 miljarder kronor). Sverige exporterar främst e-handelsvaror till Norge, Finland och Danmark.

Branscher med störst omsättning på internet:

Hemelektronik (10,3 mdr kronor)

Kläder/skor (7,5 mdr kronor)

Böcker/media (3,4 mdr kronor)

HUI

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)