Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

E-handeln växer så det knakar

Detaljhandeln är en bransch där digitaliseringen satt sina spår och en allt större andel av shoppandet sker över internet. Många arbetstillfällen har gått förlorade men e-handeln skapar även nya jobb. Ett nytt jobbtillfälle hos ett onlineföretag spiller också över på andra branscher.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
E-handeln skapar jobb i flera led. På utlämningsstället Ica Flygfyren i Norrtälje finns ett av Sveriges första provrum för e-handelskunder. Vilhelm Stokstad / TT

Under 2014 ökade den svenska detaljhandeln sin försäljning över internet med 16 procent sedan året innan och omsatte 42,9 miljarder kronor, att jämföra med 6,8 miljarder tio år tidigare. Det visar statistik från E-barometern, som årligen tas fram av Postnord, HUI och Svensk Digital Handel.

Bland Sveriges konsumenter i åldrarna 18 till 79 år handlar 35 procent varor över nätet minst en gång i månaden. Den mest frekventa köpgruppen på Internet är de mellan 30 och 49 år, där nästan varannan handlar varor minst en gång per månad.

Hur många som är sysselsatta inom e-handeln är inte helt lätt att veta. Det är svårt att avgränsa vad ”e-handel” är eftersom alla onlinebutiker inte är renodlade e-handelsföretag. Många klädkedjor har till exempel webbsidor där de säljer produkter vid sidan av sina fysiska butiker.

Även om det har försvunnit en del jobb från detaljhandeln som en följd av att e-handeln brer ut sig, tillkommer det även jobb. På Svensk Digital Handel, en del av Svensk Handel, räknar man med ett nyckeltal på 1,4 för varje ny anställning inom e-handeln. Om Ellos eller Nelly utökar med en ny tjänst leder det alltså till sysselsättning motsvarande 1,4 heltidstjänster. En varubeställning från en onlinebutik innebär till exempel mer jobb för logistikbolagen, ökat behov av systemutveckling samt fler transaktioner.

Den digitala handeln har lägre marginaler än den traditionella detaljhandeln. Bland annat på grund av den hårda konkurrensen då många butiker säljer samma varor och slåss om att kunderna ska klicka sig vidare till just deras onlinebutik.

- Jag tror att många konkurrenter kommer slå sig samman framöver, säger Jonas Ogvall på Svensk Digital Handel.

Av de branscher som omsätter mest på Internet innehas förstaplatsen av hemelektronik (10,3 miljarder) och andraplatsen av kläder och skor (7,5 miljarder kronor). Sverige exporterar främst e-handelsvaror till Norge, Finland och Danmark.

Branscher med störst omsättning på internet:

Hemelektronik (10,3 mdr kronor)

Kläder/skor (7,5 mdr kronor)

Böcker/media (3,4 mdr kronor)

HUI

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.