Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

E-handeln växer så det knakar

Detaljhandeln är en bransch där digitaliseringen satt sina spår och en allt större andel av shoppandet sker över internet. Många arbetstillfällen har gått förlorade men e-handeln skapar även nya jobb. Ett nytt jobbtillfälle hos ett onlineföretag spiller också över på andra branscher.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
E-handeln skapar jobb i flera led. På utlämningsstället Ica Flygfyren i Norrtälje finns ett av Sveriges första provrum för e-handelskunder. Vilhelm Stokstad / TT

Under 2014 ökade den svenska detaljhandeln sin försäljning över internet med 16 procent sedan året innan och omsatte 42,9 miljarder kronor, att jämföra med 6,8 miljarder tio år tidigare. Det visar statistik från E-barometern, som årligen tas fram av Postnord, HUI och Svensk Digital Handel.

Bland Sveriges konsumenter i åldrarna 18 till 79 år handlar 35 procent varor över nätet minst en gång i månaden. Den mest frekventa köpgruppen på Internet är de mellan 30 och 49 år, där nästan varannan handlar varor minst en gång per månad.

Hur många som är sysselsatta inom e-handeln är inte helt lätt att veta. Det är svårt att avgränsa vad ”e-handel” är eftersom alla onlinebutiker inte är renodlade e-handelsföretag. Många klädkedjor har till exempel webbsidor där de säljer produkter vid sidan av sina fysiska butiker.

Även om det har försvunnit en del jobb från detaljhandeln som en följd av att e-handeln brer ut sig, tillkommer det även jobb. På Svensk Digital Handel, en del av Svensk Handel, räknar man med ett nyckeltal på 1,4 för varje ny anställning inom e-handeln. Om Ellos eller Nelly utökar med en ny tjänst leder det alltså till sysselsättning motsvarande 1,4 heltidstjänster. En varubeställning från en onlinebutik innebär till exempel mer jobb för logistikbolagen, ökat behov av systemutveckling samt fler transaktioner.

Den digitala handeln har lägre marginaler än den traditionella detaljhandeln. Bland annat på grund av den hårda konkurrensen då många butiker säljer samma varor och slåss om att kunderna ska klicka sig vidare till just deras onlinebutik.

- Jag tror att många konkurrenter kommer slå sig samman framöver, säger Jonas Ogvall på Svensk Digital Handel.

Av de branscher som omsätter mest på Internet innehas förstaplatsen av hemelektronik (10,3 miljarder) och andraplatsen av kläder och skor (7,5 miljarder kronor). Sverige exporterar främst e-handelsvaror till Norge, Finland och Danmark.

Branscher med störst omsättning på internet:

Hemelektronik (10,3 mdr kronor)

Kläder/skor (7,5 mdr kronor)

Böcker/media (3,4 mdr kronor)

HUI

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.