Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
14 miljarder till regeringens jobbsatsning
Regeringen och Vänsterpartiet vill satsa 14 miljarder kronor nästa år för att minska arbetslösheten och säkra Sveriges konkurrenskraft. Det ska göras genom satsningar på infrastruktur och byggande, utbyggnad av vuxenutbildningar samt främjande av innovation och tillväxt i företagen.
Regeringens budgetproposition ska läggas på riksdagens bord om ett par veckor, men delar av förslagen har presenterats redan den här veckan.
På tisdagen höll arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en presskonferens och på onsdagen var det kollegornas tur, då bostads-, stadsutvecklings och it-minister Mehmet Kaplan, näringsminister Mikael Damberg, finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven berättade mer om vad höstens budgetproposition kommer att innehålla.
Budgeten bygger på tuffa prioriteringar, förklarade finansminister Magdalena Andersson, där jobben står i fokus. Och satsningarna kommer att kräva höjda skatter, varnade hon.
- Det är väldigt stora och helt nödvändiga investeringar som Sverige behöver, sa Magdalena Andersson.
Enligt färska prognoser från Konjunkturinstitutet kommer regeringen behöva öka skatterna med 100 miljarder kronor under 2016 för att nå balansmålet. Hur stora höjningar eller vilka skatter regeringen vill höja kommer att presenteras närmare i höstproppen.
Matchning och kompetens
Sammanlagt vill regeringen lägga 68 miljarder kronor under mandatperioden på det de kallar Sveriges nya jobbagenda. De flesta av satsningarna har aviserats tidigare, men preciserades nu med kostnadsprognoser.
- Nu görs den största jobbsatsningen på många, många år i Sverige, konstaterade statsminister Stefan Löfven.
En av de största posterna är en 5,7 miljarder kronor i ett bostadspaket, vilket inkluderar investeringsstöd för små, klimatsmarta hyresrätter för studenter och andra, ett investeringsstöd till kommuner som bygger och upprustning av miljonprogrammens bostäder.
8,5 miljarder ska satsas under 2016 för att få fler jobb och bättre matchning. Om man lägger till de nästan sex miljarder som aviserades i vårändringsbudgeten blir det drygt 14 miljarder kronor för en bättre arbetsmarknad nästa år. I dag är omkring 400 000 människor arbetslösa. Samtidigt finns runt 80 000 lediga jobb.
- Det måste väl rimligen vara en signal om att vi kan utbilda folk, sa Stefan Löfven.
Redan i statsministerns sommartal härom veckan aviserades att utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan ska höjas med 20 procent. 2,3 miljarder kronor ska under 2016 gå till fler utbildningsplatser för vuxna inom YH-skolan, på Komvux och högskolor. Fram till 2019 ska utbildningsmöjligheterna för vuxna ökas med 14 000 platser.
Under de kommande två åren ska 150 000 nya jobbtillfällen skapas, sa statsministern.
Tillväxt och export
Regeringen och Vänsterpartiet vill se fler innovativa och växande företag i hela landet. Det vill man främja genom ett utbyggt bredbandsnät och underhåll av vägar och järnvägar med fokus på jobben och regional tillväxt, som ska underlätta både pendling och verksamhet i glesbygd.
Små och medelstora företag ska få stöd att exportera, den svenska närvaron på tillväxtmarknader ska stärkas med nya ambassader och konsulat. 150 miljoner kronor ska läggas på att främja exporten 2016, vilket kommer att räknas upp till 210 miljoner 2019. Regeringen vill gå vidare med riskkapitalutredningens förslag och förstärka Almi Företagspartner.
Regeringen vill även satsa på en ”nyindustrialisering”, 50 miljoner kronor avsätts under 2016 för att främja digitalisering och automatisering av industrin.
Arbetsmarknadens utsatta grupper
Nyanlända med utbildning ska få sina erfarenheter och kompetenser validerade på högskolor och universitet. Under 2016 vill regeringen också lägga 159 miljoner kronor på kompletterande utbildning för nyanlända vilket räknas upp till 422 miljoner 2019.
Regeringen vill även utveckla Samhall, som en brygga för de med olika funktionsvariationer in på arbetsmarknaden. 2 000 nyanställningar ska möjliggöras inom Samhall och lönestöden ska förstärkas. 700 miljoner kronor får det kosta.
På tisdagen förklarade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att regeringen nu inleder avvecklandet av den kritiserade arbetsmarknadsåtgärden fas 3 – men varnade samtidigt för att det kommer att ta tid.
Trots att riksdagen röstade för att inga fler skulle placeras i den ökända åtgärden redan 2011 har inflödet av nya långtidsarbetslösa inte stoppats upp, förrän nu. I dag befinner sig drygt 36 000 människor i fas 3. Att få ut dem på arbetsmarknaden, och inte bara i en annan snarlik åtgärd, är inte gjort i en handvändning, förklarade arbetsmarknadsministern, men lovade att fas 3 ska vara helt avslutad lagom till nästa valrörelse.
Några av insatserna för att komma dithän är att kommuner och landsting nu kan börja anställa enligt regeringens ”extratjänster” – det vill säga fullt subventionerade tjänster med kollektivavtalsenliga löner och villkor, inom det offentliga – samt möjlighet att gå yrkesutbildningar kursvis.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
