Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Många anmälningar till DO om ålder

Anmälningar om diskriminering på grund av ålder ökade med 60 procent mellan 2013 och 2014. Under årets första sex månader har antalet anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen legat på en fortsatt hög nivå. De flesta anmälningarna gäller arbetslivet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Åldersdiskriminering är vanligast förekommande i arbetslivet och drabbar både unga och äldre. Colourbox

Antalet anmälningar om åldersdiskriminering som kom in till Diskrimineringsombudsmannen (DO) ökade från 194 stycken 2013 till 319 stycken 2014*. Ett utdrag ur DO:s register visar att antalet diskrimineringsärenden på grund av ålder fortfarande ligger högt. Under första halvåret 2015 har DO fått in 156 anmälningar om åldersdiskriminering. Fortsätter det i samma takt under andra halvåret blir det totalt 156 anmälningar gällande ålder. Det skriver Dagens Arena

Majoriteten av anmälningarna om åldersdiskriminering gäller arbetslivet. Där har dock antalet ärenden sjunkit något hittills i år jämfört med 2014.

DO har inte tittat på om åldersdiskriminering är vanligare i särskilda yrken eller branscher. Utredare på myndigheten säger dock till Dagens Arena att de upplever att det är vanligare att personer med osäkra anställningar känner sig diskriminerade.

*Siffrorna i DO:s årsrapport är något lägre eftersom de räknar bort anmälningar som inte omfattas av diskrimineringslagen. Myndigheten går inte vidare med alla anmälningar som kommer in, även om de omfattas av diskrimineringslagen.

Diskriminering

Åldersdiskriminering är när individer eller grupper behandlas negativt på grund av sin ålder. Den kan drabba äldre personer på grund av fördomar om fysisk eller intellektuell förmåga, eller okunskap om åldrandeprocessen. Den kan drabba barn och unga på grund av traditioner eller fördomar som gör att man åsidosätter deras kunskaper och åsikter. I

Sverige är det vanligt att företag slentrianmässigt specificerar ett onödigt snävt åldersintervall när de rekryterar ny personal

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

DO och Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.