Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har utvärderat arbetsmarknadsutfall och examensgrad för 40 297 studenter vid Yrkeshögskolan och Kvalificerad yrkesutbildning, mellan åren 2006 och 2010.
Rapporten visar att de flesta som går en YH-utbildning förbättrar sin situation på arbetsmarknaden jämfört med innan utbildningen, fler är sysselsatta och tjänar betydligt mer.
Ett år efter examen hade YH-eleverna ökat sina årsinkomster från i genomsnitt drygt 100 000 kronor per år till 250 000 kronor per år.
- Den stora inkomstökningen visar att studenterna tycks ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Många bytte arbetsgivare, de arbetade mer och med bättre betalda jobb efter examen, säger Alexander Westerberg som är en av rapportförfattarna i en kommentar.
80 procent av de som fullföljer studierna går vidare till en ny arbetsgivare, medan avhoppare tenderar gå tillbaka till samma arbetsgivare som innan studierna. Avhoppare visar inte heller någon skillnad i inkomst och sysselsättningsgrad före och efter studierna. Enligt rapporten tycks de flesta som avbryter studierna innan examen hoppa av tidigt. Mellan 60-70 procent av YH-eleverna tar examen, beroende på ämnesområde, och 15-20 procent fullföljer studierna utan att ta examen.
I studien jämfördes också studenter som gått en yrkesutbildning med studenter som gått en högskoleutbildning inom samma ämnesområde. De som studerade på Yrkeshögskolan var generellt äldre, hade lägre betyg från grundskolan och kom från mindre studievana hem. Ändå kom YH-skolans elever snabbare ut i sysselsättning än de som gått en högskoleutbildning. En större andel av YH-eleverna hade dock i högre grad arbetslivserfarenhet innan utbildningen.
Efter fem år var skillnaderna borta, och båda grupperna visade samma sysselsättningsgrad. Dock tjänade då högskolestudenterna 15 000 kronor mer per år.
I studien har IFAU tittat på utfall från både den tidigare KY-utbildningen och YH-utbildningen, se ruta till höger.
KY/YH-utbildning
År 2009 beslutade riksdagen att inrätta yrkeshögskola för att samla eftergymnasiala yrkesutbildningar, YH, som inte är högskoleutbildningar och som bygger på kunskap från arbetslivet. Där ingick då det som tidigare kallades kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning.
YH-utbildningarna anpassas efter arbetslivets krav på kompetens vad gäller praktiska yrkeskunskaper och ska ha en högre arbetsmarknadsrelevans än till exempel högskoleutbildningar. Det vill säga, det ska finnas en befintlig efterfrågan på den kompetens utbildningarna ger.
