Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen rikare än Svenskt Näringsliv

Unionen är med sin förmögenhet på 16,7 miljarder kronor Sveriges rikaste fackförbund och har dessutom mer pengar än hela arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Arbetsmarknadens båda parter ser slantarna som en viktig muskel vid en eventuell konflikt.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Både fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna spänner musklerna inför avtalsrörelsen. Colourbox

Tack vare stigande börskurser har samtliga av de största fackförbunden ökat sin förmögenhet de senaste tre åren. En del av dem med över 30 procent. Det skriver tidningen Arbetet som, inför den kommande avtalsrörelsen, har gått igenom de största fackförbundens och de största arbetsgivarorganisationernas ekonomiska läge.

Även om konflikt är sista utvägen menar Unionen att pengarna kan vara en viktig resurs om parterna inte lyckas enas.

- Vår utgångspunkt i avtalsrörelsen är alltid att komma överens utan konflikt. Men självklart är det viktigt att omvärlden vet om att Unionen har finansiella muskler att ta till om det skulle bli nödvändigt, säger Hanna Brandt González, Unionens kanslichef, till tidningen Arbetet.

Enligt Unionens stadgar ska konfliktfonden se till att det är möjligt att betala ut konfliktersättning till samtliga yrkesverksamma medlemmar under femton arbetsdagar. Ett mål som förbundet uppfyller med god marginal, enligt Hanna Brandt González.

IF Metall har dock mer pengar per yrkesverksam medlem än Unionen, 38 099 kronor per medlem jämfört med 35 114 kronor. IF Metall ökade sin förmögenhet med 2,7 miljarder, eller 37 procent, mellan 2011 och 2014.

Men det är inte bara fackförbunden som har råd att spänna musklerna vid en eventuell konflikt. Även Svenskt Näringslivs konfliktkassa har ökat tack vare marknadsvärdesutvecklingen.

- Den används om en konflikt bryter ut där arbetsgivaren lider ekonomisk skada, då kan vi ersätta företagen och därmed hjälpa dem stå på sig i en konflikt som är angelägen att ta. Det fungerar på samma sätt som när motparten betalar ut strejkersättning för att övertyga arbetstagarna om vikten att stå på dig, säger Björn Oxhammar, Svenskt Näringslivs finanschef.

Förmögenhetsligan

Aktieägartoppen
De fem största värdepappersinnehaven bland arbetsmarknadens parter, december 2014. (Miljarder kronor)

  1. Unionen                     16,7
  2. Svenskt Näringsliv    13,5
  3. IF Metall                      9,0
  4. Kommunal                  3,0
  5. Vision                           2,2

Facktoppen
Förmögenheten hos de tio största fackförbunden, framräknad som det justerade egna kapitalet per yrkesverksam medlem 2014.

  1. IF Metall                        38 099 kr/medlem
  2. Unionen                         35 114 kr/medlem
  3. Byggnads                       30 603 kr/medlem
  4. Seko                                21 218 kr/medlem
  5. Vision                             16 736 kr/medlem

Arbetsgivartoppen
De fem rikaste arbetsgivarorganisationerna och deras totala förmögenheter, räknat som justerat eget kapitel. (Miljarder kronor)

  1. Svenskt Näringsliv   13,9
  2. Teknikföretagen       2,6
  3. SKL                           1,1
  4. Sveriges Byggindustrier 1,0
  5. EIO                           0,4

Arbetet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.