Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krångligt förslag på nya visstidsregler

Den sista juli gick tiden ut för att lämna synpunkter på regeringens förslag om striktare begränsning av visstidsanställningar. 50 instanser har svarat. Förslaget är otillräckligt och framför allt på tok för krångligt, lyder kritiken.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxemburg. Här kan Sveriges regler för visstidsanställningar komma att prövas, om kommissionen går vidare med anmälan från TCO om brott mot EU:s visstidsdirektiv. Peter Hoelstad/TT

TCO har ända sedan de nya reglerna för visstidsanställning infördes 2007 påtalat att de möjliggör ett staplande av visstidsanställningar, och därmed ett missbruk av reglerna.

I september 2013 anmälde organisationen Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU:s visstidsdirektiv, som är striktare än de nuvarande svenska reglerna.  Men beslut från kommissionen dröjde, och frågan om de svenska reglerna skulle komma att prövas i EU-rätten låg sedan som ett lågintensivt åskmuller över arbetsmarknadsdepartementet.

När Ylva Johansson så tog över ministerposten förra hösten lovade hon att reglerna kring visstiderna skulle skärpas. I maj lämnade regeringen ett förslag (Ds 2015:29), som 50 domstolar, förbund, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, universitet och högskolor nu svarat på. Remisstiden gick ut den 31 juli. (Unionen har inte lämnat enskilt remissvar utan svarar genom centralorganisationen TCO.)

Som manöver för att undvika prövning i EU-rätten får förslaget från de flesta godkänt (dock ej alla, se nedan), men som lagtext blir det underkänt.

”Formuleringen av bestämmelsen är svårtolkad, närmast obegriplig, och konstruktionen systemfrämmande. Om syftet är att ändra i den svenska lagstiftningen på minsta möjliga sätt så har syftet uppnåtts”, står det i LO:s syrliga kommentar.

”Den föreslagna kompletteringen är tämligen teknisk till sin natur”, skriver Sveriges Ingenjörer, som befarar att den kan uppfattas som för svår och därför inte får genomslag.

Otydligheten i lagtexten kan innebära att den kommer i konflikt med EU-rättens effektivitetsprincip, varnar TCO. Effektivitetsprincipen innebär att nationella bestämmelser inte får göra det praktiskt omöjligt eller orimligt svårt för enskilda att utöva rättigheter enligt EU-rätten.  Dessutom kan den få till effekt att arbetsgivare helt avstår från att anställa, då det upplevs för besvärligt, skriver TCO.

En krångligt formulerad lagtext kan dock också skapa jobbtillfällen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg konstaterar förvisso att det utifrån förslaget blir svårt för en ickejurist att sluta sig till hur och när en allmän visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning, men å andra sidan:

”Det handlar (…)  typiskt om arbetsgivare som i sin anställningspolitik har trätt över rimliga gränser och som i strid mot visstidsdirektivets syfte annat än tillfälligtvis anlitar arbetstagare på tidsbegränsade anställningar. Det är en naturlig utgångspunkt att en sådan arbetsgivare anlitar professionella rådgivare”, skriver hon.

Även Arbetsdomstolens jurister anser att förslaget är svårläst och bidrar konstruktivt i sitt remissvar med ett eget förslag på hur lagtexten skulle kunna benas upp och förtydligas.

Såväl TCO som Advokatsamfundet är dessutom tveksamma till att förslaget som det ser ut i dag faktiskt innebär att Sverige uppfyller EU:s visstidsdirektiv. Advokatsamfundet påpekar att det enbart tar sikte på LAS och inte också innefattar kollektivavtalens specialskrivningar, och därmed torde hamna utanför EU-direktivet. TCO menar att EU-rätten kräver ett tak på den tidsperiod som avses, och pekar på att det egna förslaget (se rutan till höger) bättre skulle säkerställa att Sverige undviker att ställas inför rätta i EU-domstolen.

På arbetsgivarsidan anser såväl Svenskt Näringsliv som Företagarna och IDEA att nuvarande reglering av visstider räcker gott och att det nya förslaget därmed är onödigt – om än inte orimligt. Dock kritiserar man regeln om upp till 180 dagars lucka mellan två visstider för att de ska räknas ihop, som alla tre arbetsgivarorganisationer anser vara för lång. Svenskt Näringsliv jämför med EU-rättens praxis där luckor på upp till 60 dagar räknas ihop.

 

Läs mer:

Visstidsreglerna begränsas

"Missbruket av visstider är fackets ansvar"

Förslag på nya visstidsregler

Regeringens förslag: Sammanlagt över två år allmän visstidsanställning (med eventuella uppehåll på upp till 180 dagar mellan anställningsperioderna där även vikariat och säsongsanställning kan ingå som länkar i kedjan) = tillsvidareanställning.

TCO:s & SACO:s förslag: Sammanlagt minst tre års visstid (oavsett form av visstid) under en femårsperiod = tillsvidareanställning.  

Läs regeringens hela förslag här

Läs alla 50 inkomna remissvar här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen