Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetsförmedlingen ifrågasätter mindre

Antalet fall där Arbetsförmedlingen ifrågasätter arbetssökandes rätt till ersättning minskar. Men det är stora skillnader i hur ofta myndigheten betvivlar ersättningsrätten beroende på var i landet du bor.
Linnea Andersson Publicerad
Bertil Enevåg Ericson/TT
Vanligaste orsaken till att arbetssökandes rätt till ersättning ifrågasätts är att man inte har lämnat sin aktivitetsrapport i tid. Bertil Enevåg Ericson/TT

I januari 2015 lämnade Arbetsförmedlingen drygt 36 000 underrättelser om att den arbetssökande inte följt reglerna för att få ersättning, vilket var 25 procent färre än samma period 2014. Det visar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) i en rapport till regeringen. Det är arbetslöshetskassorna som fattar beslut om eventuell sanktion för den arbetssökande.

Att som arbetssökande inte ha lämnat in sin aktivitetsrapport i tid är den vanligaste orsaken till att rätten till arbetslöshetsersättningen ifrågasätts. Av de arbetssökande som fick underrättelser från AF fick många det vid upprepade tillfällen. Unga, utrikesfödda och lågutbildade ifrågasattes oftare än andra arbetssökande.

Det är även stor skillnad beroende på var i landet man är arbetslös. Arbetsförmedlingskontoren i Stockholm- och Mälardalsområdet lämnade fler underrättelser per arbetssökande än genomsnittet, medan kontoren i Sveriges norra delar lämnade färre. Arbetsförmedlingen Gnesta lämnade fem gånger så många underrättelser per arbetssökande som Arbetsförmedlingen Pajala.

Flest underrättelser per arbetssökande:

Gnesta
Malmö
Bryggan
Stockholm Rinkeby Kista
Göteborg Gamlestaden

Lägst antal:

Pajala
Valdemarsvik
Strömsund
Arvidsjaur

IAF:s rapport

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Många pluggar under arbetslösheten

Hälften av de arbetslösa tjänstemännen går en utbildning under arbetslösheten. Det ökar möjligheten att få ett nytt jobb, enligt trygghetsrådet TRR. Anneli Widerberg pluggade projektledning – och är nu tillbaka på arbetsmarknaden.
David Österberg Publicerad 25 oktober 2024, kl 09:35
Plugga under arbetslösheten. Från vänster en kvinna i ett bibliotek, en kvinna i ett klassrum
Att plugga under arbetslösheten kan förbättra jobbmöjligheterna. TRR:s stöd och kurser ger uppsagda tjänstemän nya karriärmöjligheter. Foto: Colourbox.

Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.

– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.

Fick kvitto på kunskapen hon hade

Anneli Widerberg, porträttbild.
Anneli Widerberg.

En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.

– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.

Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?

– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.

Studier kan öka chansen att få nytt jobb

Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.

Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.

– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.

"Studierna ledde till ökat självförtroende"

För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.

– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.

Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?

– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.