Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Miljardsatsning på bredband backas upp av EU

EU ställer sig bakom regeringens IT-satsning ­– 3,25 miljarder läggs på bredbandsutbyggnad fram till 2020. Beskedet välkomnas av Unionen.
Anton Andersson Publicerad
HENRIK MONTGOMERY / TT
It-minister Mehmet Kaplan tror att det finns stora möjligheter att nå målet om att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s till 2020. HENRIK MONTGOMERY / TT

Satsningen är en del i det svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. De öronmärkta pengarna ges till utbyggnad i områden där marknaden inte anser det är lönsamt att bygga ut. För notan står både regeringen, som pytsar in 1,93 miljarder kronor, och EU som nu lovat att lägga 1,32 miljarder.

EU-kommissionen har tidigare godkänt Sveriges regionalfondsprogram, som innehåller ytterligare 1,2 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad i norra Sverige.

Enligt it-minister Mehmet Kaplan finns det nu stora möjligheter att nå målet att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till minst 100 megabit år 2020.

– En bra internet-anslutning är idag en nödvändighet för att människor fullt ut ska kunna vara delaktiga i samhället. Med de här pengarna ökar vi takten i bredbandsutbyggnaden, säger it-ministern i ett pressmeddelande.

Unionens samhällspolitiske chef Cecilia Beskow applåderar bredbandssatsningen och hoppas på att utbyggnaden ska kunna ge näringsidkare utanför tätorterna bättre förutsättningar att driva  verksamhet.

 – Vi har ju sett på nyheterna den senaste tiden hur oerhört svårt det är  bedriva företag utan en ordentlig uppkoppling. Det här är en viktig satsning för hela arbetsmarknaden och för Unionens medlemmar, säger Cecilia Beskow till Kollega.

Pengarna kommer att fördelas av länsstyrelserna och är möjliga att söka fram till programperiodens slut år 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Skrivaren – kontorets bortglömda säkerhetsrisk

Din skrivare kan mycket väl vara en säkerhetsrisk som läcker företagshemligheter till förhärdade cyberskurkar. Trots att många företag tydligen känner till skrivarnas dolda potential, får dessa ostört fortsätta utföra sina illdåd, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 12 juni 2025, kl 06:01
Bild på skrivare
Den ser inte ut som en spion, men den kan mycket väl vara en. Skrivaren på jobbet kan lätt kapas av cyberbrottslingar. Foto: Christine Olsson/TT

Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet. 

Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.

Skrivare kan vara ett säkerhetshot

Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.

Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare.  13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.