Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visstidsreglerna begränsas

Regeringen vill att visstidsreglerna begränsas så att det blir svårare för arbetsgivare att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra utan att tillsvidareanställa en person. Men TCO tycker inte att regeringen går tillräckligt långt.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Vilhelm Stokstad / TT

De tidsbegränsade anställningarna har nästan fördubblats bland unga mellan 16 och 24 år sedan början på 90-talet, men ökar även i andra grupper. År 1992 var 9,9 procent av visstidsanställda, att jämföra med 17,7 procent 2007. 

Nu föreslår Arbetsmarknadsdepartementet ändringar i lagen om anställningsskydd och skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. De nya reglerna innebär bland annat att allmän visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning i fler fall än i dag.

Visstidsanställningen omvandlas automatiskt till tillsvidareanställning om den sammanlagt varat längre än två år. I dag gäller det bara om en person jobbat visstid i sammanlagt två år under en femårsperiod. Men enligt det nya förslaget ska det gälla, oberoende av tidsram, om visstidsanställningarna enligt anställningsskyddslagen följt på varandra utan uppehåll eller med högst 180 dagars mellanrum.

TCO, som drivit frågan om skärpta regler och som anmält Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU-direktivet om visstidsarbete, tycker inte att regeringens förslag är tillräckligt.

– Förslaget är en skärpning jämfört med i dag men tillåter fortfarande att man jobbar sex år hos en arbetsgivare utan att ha rätt till en tillsvidareanställning. Dessutom är det väldigt krångligt, säger Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiske chef, i ett pressmeddelande.

I stället vill TCO se en övre sammanlagd tidsgräns på tre år under en femårsperiod, oavsett vad man kallar den tidsbegränsade anställningen. Inte som i dag att varken vikariat eller säsongsanställning räknas in. Enligt Samuel Engblom är det såväl en mer effektiv som enklare lösning, samtidigt som den ger arbetsgivarna nödvändig flexibilitet.

TCO anser dock att möjligheten till visstidsanställningar behövs.

– Tidsbegränsade anställningar behövs men ska inte missbrukas. Även bland TCO:s välutbildade medlemsgrupper är den otrygghet som långa kedjor av visstidsanställningar skapar ett problem. Visstidsanställningar är dessutom vanligare bland kvinnor än bland män, säger Samuel Engblom.

EU-kommissionen har gett TCO rätt och driver ett fördragsbrottsärende mot Sverige. Om Sverige inte ändrar reglerna kan kommissionen väcka talan mot Sverige i EU-domstolen. Det är tredje gången en svensk regering försöker lösa frågan. Förra regeringen tog fram två förslag som fick hård kritik av remissinstanserna och som inte ledde till någon ny lagstiftning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.