Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visstidsreglerna begränsas

Regeringen vill att visstidsreglerna begränsas så att det blir svårare för arbetsgivare att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra utan att tillsvidareanställa en person. Men TCO tycker inte att regeringen går tillräckligt långt.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Vilhelm Stokstad / TT

De tidsbegränsade anställningarna har nästan fördubblats bland unga mellan 16 och 24 år sedan början på 90-talet, men ökar även i andra grupper. År 1992 var 9,9 procent av visstidsanställda, att jämföra med 17,7 procent 2007. 

Nu föreslår Arbetsmarknadsdepartementet ändringar i lagen om anställningsskydd och skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. De nya reglerna innebär bland annat att allmän visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning i fler fall än i dag.

Visstidsanställningen omvandlas automatiskt till tillsvidareanställning om den sammanlagt varat längre än två år. I dag gäller det bara om en person jobbat visstid i sammanlagt två år under en femårsperiod. Men enligt det nya förslaget ska det gälla, oberoende av tidsram, om visstidsanställningarna enligt anställningsskyddslagen följt på varandra utan uppehåll eller med högst 180 dagars mellanrum.

TCO, som drivit frågan om skärpta regler och som anmält Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU-direktivet om visstidsarbete, tycker inte att regeringens förslag är tillräckligt.

– Förslaget är en skärpning jämfört med i dag men tillåter fortfarande att man jobbar sex år hos en arbetsgivare utan att ha rätt till en tillsvidareanställning. Dessutom är det väldigt krångligt, säger Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiske chef, i ett pressmeddelande.

I stället vill TCO se en övre sammanlagd tidsgräns på tre år under en femårsperiod, oavsett vad man kallar den tidsbegränsade anställningen. Inte som i dag att varken vikariat eller säsongsanställning räknas in. Enligt Samuel Engblom är det såväl en mer effektiv som enklare lösning, samtidigt som den ger arbetsgivarna nödvändig flexibilitet.

TCO anser dock att möjligheten till visstidsanställningar behövs.

– Tidsbegränsade anställningar behövs men ska inte missbrukas. Även bland TCO:s välutbildade medlemsgrupper är den otrygghet som långa kedjor av visstidsanställningar skapar ett problem. Visstidsanställningar är dessutom vanligare bland kvinnor än bland män, säger Samuel Engblom.

EU-kommissionen har gett TCO rätt och driver ett fördragsbrottsärende mot Sverige. Om Sverige inte ändrar reglerna kan kommissionen väcka talan mot Sverige i EU-domstolen. Det är tredje gången en svensk regering försöker lösa frågan. Förra regeringen tog fram två förslag som fick hård kritik av remissinstanserna och som inte ledde till någon ny lagstiftning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.