Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem bär ansvaret för den psykiska ohälsan?

Den psykiska ohälsan i arbetslivet ökar. Men vem bär ansvaret? Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv ligger ansvaret i dag alltför tungt på arbetsgivaren. Ett större ansvar borde ligga på individen och på samhället i stort.
Gabriella Westberg Publicerad
Man tar sig för huvudet mellan två pappershögar.
Den psykiska ohälsan ökar i arbetslivet. Men vem bär ansvaret? Inte bara arbetsgivarna, menar Svenskt Näringsliv. Foto: Colourbox

Den psykiska ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjukskrivningar i psykiska diagnoser varar generellt längre än andra sjukskrivningar, och ju längre sjukskrivning desto svårare att komma tillbaka i jobb. Den psykiska ohälsan kostar inte bara individen. Företagen förlorar tiotals miljarder kronor om året på sjukskrivningarna och för staten kostar det ännu mer.

Den psykosociala arbetsmiljön har dessutom försämrats under senare år. Det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar generellt på arbetsplatserna och arbetstagarnas inflytande över sin arbetssituation likaså, det visar Unionens årliga arbetsmiljöbarometer. Samtidigt ökar prestationskraven, organisationer slimmas och allt mer ansvar läggs på individen.

Den utvecklingen har inte gått Svenskt Näringsliv förbi, som på torsdagen presenterade en tredje rapport i sin serie om arbetsmiljö, en del i ett fokus på frågor som traditionellt varit fackens domän.

- Vi vill bidra med vårt perspektiv till verklighetsbeskrivningen, så att vi vet vad vi pratar om, förklarade Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, vid seminariet som hade rubriken ”Psykisk ohälsa - vems är ansvaret?”

Enligt författarna till rapporten om psykisk ohälsa tenderar svaret på frågan om var ansvaret ligger allt för ofta hamna på arbetsgivarna. Men den psykiska ohälsan beror också på annat än den snabba förändringstakten i arbetslivet, menar de. Det kan handla om dåliga relationer i privatlivet, om förändringar i samhället, om samtidens krav på en fulländad närvaro i sociala medier och så vidare.

- Har inte individen i slutändan ansvar över sin egen hälsa, frågade Anna Bergsten, Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert och en av rapportens författare, retoriskt och påpekade att arbetsgivarna varken kan eller vill lägga sig i alla privata omständigheter och alltså inte har befogenheter att påverka orsakerna bakom problemen.

I höstas lämnade Arbetsmiljöverket ett förslag på en skärpning av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, för att också omfatta den psykosociala arbetsmiljön. Facken har ställt sig positiva till förslaget, som dock inte tilltalat arbetsgivarorganisationen.

- Hur ska man kunna ta ansvar för något man inte kan eller vill påverka? En så detaljerad föreskrift är inte lämplig. Däremot skulle det systematiska arbetsmiljöarbetet kunna lyftas och utökas i kombination med råd, stöd och verktyg till arbetsgivarna, sa Anna Bergsten.

- Svenskt Näringsliv borde snarare välkomna den föreskriften som ju bara är ett förtydligande av de reglerna som finns, eftersom de tycker att det är så otydligt vilket ansvar arbetsgivarna har, säger Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef.

Cecilia Beskow tycker annars att det mest uppseendeväckande är att det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöombudens viktiga roll på arbetsplatserna alls inte nämns i rapporten. 

Nyckeln är att individen måste bli bättre på att sätta gränser, sa Anna Bergsten när hon presenterade rapporten.

- Men det kan vara svårt för medarbetaren att gå direkt till chefen och säga till exempel att arbetsbelastningen är för hög. Många skulle nog se det som ett tecken på att man inte klarar av jobbet. Bättre då om medarbetaren kan gå till sitt arbetsmiljöombud, säger Cecilia Beskow.

I rapporten framhålls också allas vårt ansvar att bli bättre på att hantera den snabba förändringstakten. Det håller Cecilia Beskow med om att vi måste bli bättre på.

- Men det gör man bäst i samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud, så att varje arbetstagare får rätt förutsättningar att klara av sitt jobb utan att bli sjuk.

Svenskt Näringslivs 4 punkter för att minska psykiska ohälsan:

  • Fler aktörer behöver ta ansvar för den psykiska ohälsan – alltifrån skolan och psykiatrin till myndigheter, enskilda medarbetare - och även arbetsgivare.
  • Lyft medarbetarens eget ansvar, som finns reglerat i arbetsmiljölagen 3 kap 4§.
  • Inför inte Arbetsmiljöverkets förslag om sanktionerad föreskrift - hjälp istället arbetsgivarna med råd, verktyg och metoder som kan anpassas utifrån sektor beroende på behov.
  • Arbetsgivarna och parterna på arbetsmarknaden gör redan mycket, bland annat genom AFA och Prevent, vilket behöver få mer spridning och uppmärksamhet.

Läs hela rapporten Psykisk ohälsa - mer än en arbetsmiljöfråga från Svenskt Näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.