Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Den psykiska ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjukskrivningar i psykiska diagnoser varar generellt längre än andra sjukskrivningar, och ju längre sjukskrivning desto svårare att komma tillbaka i jobb. Den psykiska ohälsan kostar inte bara individen. Företagen förlorar tiotals miljarder kronor om året på sjukskrivningarna och för staten kostar det ännu mer.
Den psykosociala arbetsmiljön har dessutom försämrats under senare år. Det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar generellt på arbetsplatserna och arbetstagarnas inflytande över sin arbetssituation likaså, det visar Unionens årliga arbetsmiljöbarometer. Samtidigt ökar prestationskraven, organisationer slimmas och allt mer ansvar läggs på individen.
Den utvecklingen har inte gått Svenskt Näringsliv förbi, som på torsdagen presenterade en tredje rapport i sin serie om arbetsmiljö, en del i ett fokus på frågor som traditionellt varit fackens domän.
- Vi vill bidra med vårt perspektiv till verklighetsbeskrivningen, så att vi vet vad vi pratar om, förklarade Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, vid seminariet som hade rubriken ”Psykisk ohälsa - vems är ansvaret?”
Enligt författarna till rapporten om psykisk ohälsa tenderar svaret på frågan om var ansvaret ligger allt för ofta hamna på arbetsgivarna. Men den psykiska ohälsan beror också på annat än den snabba förändringstakten i arbetslivet, menar de. Det kan handla om dåliga relationer i privatlivet, om förändringar i samhället, om samtidens krav på en fulländad närvaro i sociala medier och så vidare.
- Har inte individen i slutändan ansvar över sin egen hälsa, frågade Anna Bergsten, Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert och en av rapportens författare, retoriskt och påpekade att arbetsgivarna varken kan eller vill lägga sig i alla privata omständigheter och alltså inte har befogenheter att påverka orsakerna bakom problemen.
I höstas lämnade Arbetsmiljöverket ett förslag på en skärpning av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, för att också omfatta den psykosociala arbetsmiljön. Facken har ställt sig positiva till förslaget, som dock inte tilltalat arbetsgivarorganisationen.
- Hur ska man kunna ta ansvar för något man inte kan eller vill påverka? En så detaljerad föreskrift är inte lämplig. Däremot skulle det systematiska arbetsmiljöarbetet kunna lyftas och utökas i kombination med råd, stöd och verktyg till arbetsgivarna, sa Anna Bergsten.
- Svenskt Näringsliv borde snarare välkomna den föreskriften som ju bara är ett förtydligande av de reglerna som finns, eftersom de tycker att det är så otydligt vilket ansvar arbetsgivarna har, säger Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef.
Cecilia Beskow tycker annars att det mest uppseendeväckande är att det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöombudens viktiga roll på arbetsplatserna alls inte nämns i rapporten.
Nyckeln är att individen måste bli bättre på att sätta gränser, sa Anna Bergsten när hon presenterade rapporten.
- Men det kan vara svårt för medarbetaren att gå direkt till chefen och säga till exempel att arbetsbelastningen är för hög. Många skulle nog se det som ett tecken på att man inte klarar av jobbet. Bättre då om medarbetaren kan gå till sitt arbetsmiljöombud, säger Cecilia Beskow.
I rapporten framhålls också allas vårt ansvar att bli bättre på att hantera den snabba förändringstakten. Det håller Cecilia Beskow med om att vi måste bli bättre på.
- Men det gör man bäst i samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud, så att varje arbetstagare får rätt förutsättningar att klara av sitt jobb utan att bli sjuk.
Läs hela rapporten Psykisk ohälsa - mer än en arbetsmiljöfråga från Svenskt Näringsliv.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.