Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få tjänstemannajobb när Volvo nyanställer

Volvo Personvagnar utökar och nyanställer 1 300 personer till fabriken i Göteborg. Men endast 40 av dessa är tjänstemän.
Anton Andersson Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT
Sandra Hellgren bygger dörrar när Volvo Cars startar ett tredje produktionsskift i Torslandafabriken. Björn Larsson Rosvall/TT

1 300 nyanställda, nattskift och fullt utnyttjad produktionskapacitet i Torslandafabriken. Volvo spänner bågen rejält när tillverkningen av nya XC90 nu drar igång på allvar.

Men så värst många nya tjänstemannajobb blir det inte tal om, berättar Sören Carlsson, Unionens klubbordförande på Volvo Personvagnar i Göteborg.

– Det är framförallt montörer som berörs. Vad gäller tjänstemän har man pratat om drygt 40 nya tjänster. Det är mest arbetsledare, men även folk på underhållssidan.

Trots det är Sören Carlsson mycket nöjd och glad över utvecklingen. Både för bolaget, men också för Göteborgs stad och hela regionen. I natt genomfördes det första nattskiftet på fabriken sedan krisåret 2008.

– Det är väldigt roligt med tanke på tveksamheten som var för fem år sedan när kineserna tog över. Då pratades det om utflyttning. Istället har det gått i rakt motsatt riktning. Fabriken här är hjärtat och pulsen i firman, säger Sören Carlsson och fortsätter:

– Vad jag hört har de jobbat på bra i natt. Man brukar prata om barnsjukdomar när man startar nya skift men de har tydligen gjort mer bilar än vad som var tänkt.

Och på sikt kan det bli tal om ännu fler arbetstillfällen. Fler bilmodeller är på gång och enligt uppgift till Sveriges Radio kan de aviserade 1 300 tjänster växa till 1 500.

Men där skruvar Sören Claesson ner förväntningarna. Det gäller att landa i det nya och få det att fungera först säger han.

– Vi måste bli stabila nu innan vi plockar in nya. Frågan är om det ens går, vi kör för fullt och banan går dygnet runt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok