Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fack kräver ansvar från sportsponsorer

Minst 1 400 byggnadsarbetare har hittills omkommit sedan Qatar började bygga för fotbolls-VM 2022. Unionen kräver, tillsammans med en rad andra fackförbund och organisationer, att Fifa:s och IOK: sponsorer börjar ta ansvar för olyckorna. Det skriver facken i en gemensam debattartikel i dag.

Linnea Andersson Publicerad
Arenabygget inför fotbolls-VM i Qatar 2022 har hittills kostat 1400 människor livet.

I dag, tisdag, är det internationella Arbetsmiljödagen och Workers’ Memorial Day (internationella minnesdagen för alla som dör på jobbet). Förra året omkom 53 personer på arbetsplatser i Sverige och värst drabbad är byggbranschen.

Men utanför Sveriges gränser ser det ännu värre ut. Omkring 100 000 byggnadsarbetare dör varje år i arbetsplatsolyckor runt om i världen, enligt det globala bygg- och träfacket BWI. Många av dem som möter döden i jobbet gör det i samband med de enorma byggprojekt som krävs för att arrangera OS, fotbolls-VM och andra stora mästerskap.

I Qatar har minst 1 400 personer redan mist livet inför VM i fotboll 2022 och antalet fortsätter att öka. I Sydkorea, som just nu är i full gång med byggandet inför vinter-OS 2018, dör i genomsnitt två byggnadsarbetare varje dag. Inför OS i Sotji förra året gick 70 arbetare bort och Ryssland börjar nu bygga inför fotbolls-VM 2018. Under en inspektion på bygget av Zenit-arenan i Sankt Petersburg, upptäckte det globala facket BWI att migrantarbetarna på bygget saknades anställningskontrakt, inte hade fått någon lön och tvingades bo under usla villkor direkt på arbetsplatsen.

I en debattartikel, som bland annat undertecknas av Peter Hellberg (Unionens 1:e vice ordförande), kräver sju fackförbund, ett globalt och två organisationer att ”sportens makthavare” börjar ta ansvar för dödsolyckorna som sker på byggarbetsplatserna när länder arrangerar stora idrottsmästerskap. 

Facken skriver att det bakom dödssiffrorna ofta döljer sig anti-fackliga arbetsgivare, extremt pressade arbetsscheman och långa kedjor av underentreprenörer där ingen tar ansvar för säkerheten. Enligt fackförbunden skulle Fifa och Internationella olympiska kommittén (IOK) med sin enorma makt kunna få arrangörsländer att ändra sig, men trots det har de hittills låtit bli att ta sitt ansvar. Fifa och IOK ställer många andra detaljerade krav på länderna, men inga som har med mänskliga rättigheter i arbetslivet att göra.

Det finns dock lyckade exempel. Under bygget av OS-parken i London 2012 skedde ingen dödsolycka alls. Tack vare ett ansvarsfullt arbetsmiljöarbete och facklig medverkan, enligt fackföreträdarna.

Facken uppmanar Fifa:s och IOK:s alla sponsorer att:

  • Anta principer för fackliga och mänskliga rättigheter enligt FN-organet ILO:s konventioner i kriterierna för de länder som vill vara värd för OS och VM i fotboll.
     
  • Anta en policy om schysta villkor och garantier för fackliga och andra mänskliga rättigheter för alla kontrakt som har med mästerskapen att göra. Policyn ska gälla ut i alla leverantörskedjor.
     
  • Erkänna behovet av oberoende arbetsmiljöinspektioner med facklig representation för att se till så att hälsa och säkerhetsregler efterföljs. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.