Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Datavetare och jurister vinner på digitaliseringen

Nära en halv miljon jobb har försvunnit på grund av automatisering de senaste fem åren. Den snabba omställningen som följer på digitalisering är inget nytt, utan har pågått redan åtminstone ett decennium. Samtidigt ökar behovet av dataspecialister, affärsjurister och reparatörer. Det visar en ny rapport från SSF.
Gabriella Westberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Digitalisering och globalisering ger en ökad komplexitet i såväl arbetsprocess som i regleringar - vilket innebär att behovet av jurister lär fortsätta, parallellt med dataspecialisterna och teknikutvecklingen. Christine Olsson/TT

Mellan 2006 och 2011 försvann tio procent av jobben på grund av automatisering och digitalisering, enligt en ny rapport från Stiftelsen för strategisk forskning. Å andra sidan har det tillkommit olika typer av datajobb.

Det som händer är att allt fler vanliga ”mellanlönejobb” utförs av datorer och robotar, medan låglönejobben och de mer avancerade höglönejobben ökar. Det är en förändring som pågår men som faktiskt också redan hunnit pågå ett tag.

Enligt den rapport som SSF presenterade häromdagen, som tagits fram av Reforminstitutet, har automatiseringen av jobb redan ägt rum i samma höga takt som förutspås för de kommande 20 åren, med drygt två procentenheter per år. På fem år har vart tionde jobb automatiserats, eller ungefär 450 000 arbetstillfällen, enligt Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

Samtidigt väntas tillväxten av dataspecialister fortsätta öka och utgöra det största jobbtillskottet av alla yrken kommande 20 år. 

Programmerare är redan i dag det allra vanligaste yrket i Stockholms län, och det åttonde vanligaste i övriga landet, det visade Stockholms handelskammare i en rapport i oktober, som också visade att andelen som  jobbade i kunskapsintensiva tjänsteföretag i Stockholms län ökade med 11,3 procent och med 4,6 procent i landet i övrigt, exklusive Stockholm mellan 2007 och 2012.

Med digitaliseringen ökar både komplexitet och räckvidd även i helt andra sektorer.  I rapporten från SSF nämns företagens prisstruktur, organisation och internationella förgreningar, och därmed mer komplexa regleringar och arbetsprocesser.

Inte undra på då att antalet affärsjurister de senaste fem åren ökat med 18 procent. Även det är ett yrke som lär se ökad efterfrågan framöver, enligt prognosen från SSF. Även säljare och reparatörer inom vissa områden går en ny vår till mötes.  

När höglönejobben blir fler ökar också köpkraften på lyxigare varor och tjänster som delikatesser, olika former av till dörren-leveranser, turism, design och även möjligheten att betala för att få vissa hushållsuppgifter gjorda – vilket kan innebära att olika låglöneyrken också ökar. Enligt SSF har efterfrågeskiften till följd av högre löner ökat jobben med en procentenhet per år.

Gamla yrken försvinner och nya kommer till, alltså. Dock kanske inte i samma mängd. De nya jobb som skapats de senaste åren har inte lyckats ersätta mer än en fjärdedel av de som maskinerna tagit över, enligt rapporten.

Mjukvarurobotar ökar affärsvärdet

Så kallade mjukvarurobotar, datorer med förmåga till maskininlärning och effektiv användning av big data kommer att ge betydande värdeökningar för företagen de kommande åren, enligt en amerikansk studie där 537 affärs- och IT-ansvariga beslutsfattare inom en mängd sektorer, som bank och finans, försäkring, sjukvård, läkemedel, retail, hotell och restaruang tillfrågats.

Processautomation och effektivt användande av big data nämns som de främsta fördelarna, som också redan inneburit stora effektiviseringar för företagen, i form av skalbarhet, arbete som utförs dygnet runt, lägre ägandekostnader och bättre underbyggda affärsbeslut. Redan i dag har 25-40 procent av arbetsflödet automatiserats, enligt respondenterna i undersökningen.

De tillfrågade uppger också att deras företag är i ett tidigt stadium jämfört med den teknologi som redan i dag finns tillgänglig. Studien nämner en ”lång svans” av processer som ännu inte har – men förväntas kunna – automatiseras med en ny generation robotar som kan härma mänskligt beteende och samtidigt interagera med flera olika applikationer.

Läs mer om roboten Baxter här, en av de första i sitt slag.

- Framtiden för processbaserat arbete ligger i att ge kunniga personer tillgång till alltmer kraftfulla teknologier som exempelvis autonoma dataprocessorer, inklusive artificiell intelligens, maskininlärning och djupinlärning, vilket kan öka besparingarna, förbättra insikterna och accelerera affärsutvecklingen. Det här teknikskiftet pågår nu i så gott som alla branscher, säger Gajen Kandiah, vice vd på Business Process Services, på Cognizant som utfört studien.

Undersökningen genomfördes av forskningsföretaget E2E Research på uppdrag av IT-konsultföretaget Cognizant och samlade svar från 537 företagsledare för företag med omsättning på mellan 500 miljoner och 3 miljarder amerikanska dollar i Nordamerika (57 procent) och Europa (43 procent).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.