Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Färdigrekonstruerat för Nevs

I går meddelade Vänersborgs tingsrätt att rekonstruktionen av biltillverkaren Nevs som pågått i ett drygt år avslutas. Det på Nevs begäran. Nu väntas ett nytt samarbete med flera aktörer kring Saabs tillverkningsplattform Phoenix, presenteras inom ett par veckor.
Gabriella Westberg Publicerad
Lars Eric Gustafsson.
Efter beslut i Vänersborgs tingsrätt i går kan rekonstruktören Lars Eric Gustafsson lämna Nevs i Trollhättan. Hans uppdrag är slutfört. Foto: Adam Ihse/TT

- Det ser väldigt gynnsamt ut. Nu ska sista pusselbiten läggas också, men går allt igenom som det ska kommer vi att kunna både säkra jobben och även se fram emot en expansion, säger Unionens klubbordförande Ronnie Hermansson.

Det var förra våren som bolaget Nevs kom på obestånd och i augusti sattes företaget i rekonstruktion. Under året har sedan rekonstruktionen förlängts i flera omgångar, vilket Kollega har rapporterat om. Under hela året har det dock förts diskussioner med ett antal asiatiska aktörer, och de anställda på Nevs har trots en lång process lyckats hålla hoppet uppe.  

- Men vi har inte kunnat slutföra några avtal förrän vi kommit ur rekonstruktionen, och rekonstruktionen har vi inte kunnat komma ur förrän vi kunde visa på en finansierng – så det har varit lite moment 22 här.

Tills i slutet av mars, då ett ackord gick igenom och skulder på 300 miljoner kronor kunde skrivas ned. Nästan alla, 98,2 procent av borgenärerna, accepterade ackordsförslaget, berättar Ronnie Hermansson som själv sitter med i borgenärskommittén.

- Hade vi inte fått positivt besked där hade vi inte kunnat skriva på några kontrakt med de nya ägarna. Och då hade det varit slut.

Det har spekulerats i att det skulle vara indiska Mahindra som kommer att bli den nya huvudägaren, men att även kinesiska Dongfeng kommer att ingå i samarbetet kring plattformen.

- Jag kan inte bekräfta något av det förrän vi är helt klara med förhandlingarna. Men flera aktörer är aktuella.

Det unika med tillverkningsplattformen Phoenix, som togs fram för Saab Automobile, är att den bygger på moduler som gör den flexibel nog att kunna producera olika typer och storlekar av bilar. På så sätt kan flera olika biltillverkare använda samma plattform.

- Det öppnar för att flera aktörer kan vara med att bära utvecklingskostnaderna för en bilmodell.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.