Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Lag om bakgrundskollar på väg

Att kolla anställdas bakgrund inför en anställning är en komplex fråga för fackförbunden. Visst vill man värna om offentlighetsprincipen och insynen i myndigheternas arbete. Men ska ett sonat brott betyda livslång arbetslöshet?
Lina Björk Publicerad

Det är dyrt att rekrytera och de flesta företag lägger mycket resurser på att hitta rätt person för jobbet. En bakgrundskontroll på de sökande är snarare regel än undantag. Men hur långt får arbetsgivaren gå i jakten på den bästa kandidaten?

Sedan 20 år tillbaka har du rätt att begära ut fullständiga utdrag om dig själv från belastningsregistret. Tanken är att du ska ha koll på dina uppgifter och att allt som står i registren stämmer. När lagen stiftades bedömde man att det inte fanns någon risk att möjligheten skulle missbrukas. Det var fel. Antalet utdrag har ökat i takt med att arbetsgivarna sett sin chans att få anställda med fläckfritt förflutet.

För tio år sedan begärdes det ut cirka 40 000 utdrag, förra året hade siffran ökat till 220 000.

– Bland LO-kollektivet tycks en del arbetsgivare använda belastningsregistret som en sållningsmekanism, då det är många sökande till okvalificerade tjänster. På TCO-sidan verkar man använda dem mer vid tillsättning av centrala funktioner, säger Lise Donovan som är tillförordnad chefsjurist på TCO.

Antalet kontroller har ökat i alla branscher och som arbetssökande har man liten möjlighet att säga nej.

– Man är väldigt utsatt som arbetssökande och är angelägen om att få ett jobb. Att säga nej blir att säga nej till jobbet. Det behövs en lagstiftning som reglerar vad som ska gälla, säger Lise Donovan.

Och en lagstiftning kan vara på gång, redan nu i vår. En utredning som regeringen tillsatt föreslår att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan stöd av lagen begära att en arbetssökande eller anställd ska lämna utdrag från belastningsregistret. Förbudet ska även omfatta den som söker eller gör praktik samt inhyrd och inlånad personal.

De som bryter mot lagen blir skyldiga att betala skadestånd. En proposition är aviserad till i maj.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.