Vikarien som jobbat på företaget i ett år, hade noll koll på sina rättigheter, men ordföranden på fackklubben talade om för henne att hon:
- Hade laglig rätt till fem veckors betald semester!
- Att hon dessutom skulle få högre lön än normalt under semestern
- Att vikarien hade rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti!
- Att hon skulle ha rätt till semester även om hon varit föräldraledig eller sjukskriven!
- Att hon skulle haft rätt till semester även om hon var helt ny på jobbet, och eftersom företaget tillämpar förskottssemester så skulle hon få semesterlön som ett lån som skrivs av efter fem år, om hon fortfarande är kvar då.
- Att en arbetsgivare aldrig kan tvinga någon att ta ut obetald semester, till exempel om företaget stänger över sommaren.
- Att hon hade rätt enligt lag att spara fem dagar per år i fem år utifall att hon någon gång längre fram skulle vilja göra en riktig långresa.
- Att semesterersättningen aldrig får räknas in i lönen. Och att om hennes förre arbetsgivare hade snuvat henne på semesterersättningen kunde hon med fackets hjälp stämma arbetsgivaren och kräva ut ersättning retroaktivt.
Så vikarien stämde sin gamla arbetsgivare, eftersom preskriptionstiden på två år inte hade löpt ut, fick ut sin innestående semesterersättning och dessutom ett präktigt skadestånd så hon kunde åka på en riktigt lång och välförtjänt semesterresa och hade självklart högre semesterlön under hela ledigheten.
Historien om just vikarien är påhittad, men det är inte den här:
