Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Semesterrättigheter som får dig att häpna

Vikarien kände att hon behövde semester och bad sin chef om ledigt. Det som hände sedan är otroligt – ni kommer inte att tro era ögon!
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna talar i telefon med kollegor i bakgrunden.
Har du rätt till mer semester än du tror? Mer än chefen tror? Ta reda på vad som gäller - prata med ditt fackförbund! Foto: Colourbox

Vikarien som jobbat på företaget i ett år, hade noll koll på sina rättigheter, men ordföranden på fackklubben talade om för henne att hon:

  1. Hade laglig rätt till fem veckors betald semester!
     
  2. Att hon dessutom skulle få högre lön än normalt under semestern
     
  3. Att vikarien hade rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti!
     
  4. Att hon skulle ha rätt till semester även om hon varit föräldraledig eller sjukskriven!
     
  5. Att hon skulle haft rätt till semester även om hon var helt ny på jobbet, och eftersom företaget tillämpar förskottssemester så skulle hon få semesterlön som ett lån som skrivs av efter fem år, om hon fortfarande är kvar då.
     
  6. Att en arbetsgivare aldrig kan tvinga någon att ta ut obetald semester, till exempel om företaget stänger över sommaren.
     
  7. Att hon hade rätt enligt lag att spara fem dagar per år i fem år utifall att hon någon gång längre fram skulle vilja göra en riktig långresa.
     
  8. Att semesterersättningen aldrig får räknas in i lönen.  Och att om hennes förre arbetsgivare hade snuvat henne på semesterersättningen kunde hon med fackets hjälp stämma arbetsgivaren och kräva ut ersättning retroaktivt.

Så vikarien stämde sin gamla arbetsgivare, eftersom preskriptionstiden på två år inte hade löpt ut, fick ut sin innestående semesterersättning och dessutom ett präktigt skadestånd så hon kunde åka på en riktigt lång och välförtjänt semesterresa och hade självklart högre semesterlön under hela ledigheten.

Historien om just vikarien är påhittad, men det är inte den här:

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.