Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Ingen bransch i kris

Trots den senaste tidens två tunga varsel är IT- och telekombranschen inte en bransch i kris. Det menar Unionen, som lyfter fram kompetensutveckling som en stor del av lösningen på branschens utmaningar. Samtidigt rustar förbundet för att stötta förtroendevalda och medlemmar på Sony Mobile och Ericsson.
Linnea Andersson Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Ericsson huvudkontor i Kista. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Inom loppet av 48 timmar varslades sammanlagt 3 200 anställda på två av Sveriges största telekomföretag. Sony mobile på måndagen följt av Ericsson på onsdagen. Hur många av de varslade som kommer att förlora sina jobb i slutändan är än så länge oklart. Det samma gäller antalet Unionenmedlemmar.

– I första hand är det alltid beklagligt att väldigt många människor och medlemmar i Unionen berörs av detta. Vi vet att man sliter hårt varje dag, på såväl Ericsson och Sony Mobile som andra företag. Och då är det alltid svårt och tufft att få beskedet att man kanske kommer att bli uppsagd, vilket många kommer att bli, säger Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.

Enligt honom råder fullt fokus på varslen på flera nivåer i förbundet. Dels på Unionens regionkontor på de berörda orterna, där man har nära kontakt med klubbarna på företagen. Dels på förbundskontoret, där man följer utvecklingen och jobbar för att sätta press på politiker och på regeringen, så att de tillsätter resurser för att klara av den omställning man har framför sig.

Trots de hårda slagen som varslen innebär tolkar Martin Linder det inte som att hela IT- och telekombranschen är i gungning. Självklart väcker två stora varsel på så kort tid frågor, men han tror ändå att det finns goda förutsättningar för en fortsatt IT- och telekomverksamhet i Sverige.

– Det är klart att det finns utmaningar. Det är hård konkurens och snabba omställningar i form av nya tekniker. Men det är två helt olika företag och utifrån det vi har kunnat ta del av är det delvis olika skäl till förändringarna.

Och att hela branschen skulle krisa verkar inte vara fallet. Samtidigt som Sony Mobile och Ericsson varslar, fortsätter till exempel Huawei att leta personal i Sverige. Den kinesiska telekomjätten, som är en av Ericssons största konkurrenter, ska inom två år ha nyanställt 100 personer inom forskning och utveckling. Det skriver 8till5

Neddragningarna på Ericsson görs främst inom forskning och utveckling (FoU) samt inom tillverkning. Under onsdagens presskonferens påpekade Hans Vestberg, vd på Ericsson, att företaget utökat antalet anställda världen över med 4 000 under det senaste året. Samtidigt som 15 000 personer har förlorat sina jobb, har 19 000 anställts.

Ericsson motiverar personalomställningen med behovet av ny kompetens, då man satsar alltmer på mjukvaruutveckling snarare än hårdvara och tillverkning. Fabriken i Katrineholm, som läggs ned, jobbade med just hårdvara. Planen är att flytta produktionen till den externa tillverkaren Flextronic i Polen. Frågan har dock inte förhandlats med facket än.

Enligt Martin Linder är en förutsättning för en fortsatt framgångsrik IT- och telekombransch, ett ständigt fokus på kompetensutveckling. Varslen på både Sony Mobile och Ericsson är exempel på att det är helt avgörande i den snabba omställning som sker i arbetslivet i dag.

Det handlar dels om kompetensutveckling i företagen så att de anställda har möjlighet att följa med den utveckling som företagen gör. Att som anställd få veta i tid vart företaget är på väg och vilken ny färdighet som krävs av en, för att undvika att byta ut de som redan nu finns i företaget och anställa nya.

– Vi är helt övertygade om att alla individer vill vara med i en sådan utvecklingsresa om de får chansen. Tvingas ett företag göra omställningar är det dessutom mycket erfarenhet och kompetens som man släpper ut genom dörren.

Att ha en uppdaterad kompetens är också viktig när omställning är oundviklig och man som anställd måste gå vidare i arbetslivet. Det är viktigt att de som blir uppsagda är starka på arbetsmarknaden och har rätt kunskap för att klara en omställning till ett nytt företag och en ny arbetssituation.

Martin Linder säger att det är svårt för honom att recensera de specifika situationerna på företagen och hänvisar till de lokala klubbarna. Men generellt sett tycker han att det är olyckligt om man inte ser till att befintlig personal kan följa med på den utvecklingsresa som ett företag planerar. Dessutom måste arbetsgivarna se till att det finns förutsättningar för medarbetarna att kompetensutveckla sig. Något som blir allt svårare i slimmade organisationer.

Huruvida företag hellre anställer ny personal än att utbilda den gamla på grund av att det är billigare vet inte Martin Linder.

– Det kan säkert finnas fall där det är så. Men generellt är det nog viktigt att värdera den kunskap som finns. Kompetensutvecklar man på ett systematiskt och bra sätt är min klara uppfattning att det är mer kostandseffektivt att investera i befintlig personal än att låta hundratals år av kompetens och erfarenhet lämna verksamheten.

Att få arbetsgivarna att själva inse detta är en annan fråga. Men Unionen gör sitt bästa för att få arbetsgivarna att sitta lugnt i båten.

– Ibland går det lite väl fort. Man tar sig inte alltid tid att jobba systematiskt med kompetensutveckling. När man hamnar i skarpt läge är det i viss mån redan för sent.

Kompetensutv.

Unionen har länge drivit frågan om kompetensutveckling. Politiskt vill man att studiestödet och utbildningar ska vara bättre anpassade efter äldre och yrkesverksamma personer.

Via PTK förhandlar man med Svenskt Näringsliv om att utveckla omställningsavtalet, så att man ska ha bättre möjlighet att utbilda sig under hela yrkeslivet för att fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24