Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Måste jag strejka?

Under den senaste veckan har det varit snack om sympatiåtgärder mot Norwegian från andra fackförbund. Men vad gäller egentligen om ditt fack tar till konflikt? Och vad händer med strejkbrytare?
Linnea Andersson Publicerad
Avgångstavla med inställda flyg.
Ca 35 000 resenärer per dag drabbas när nu samtliga 700 piloter, anställda av Norwegians dotterbolag NAN, gått ut i strejk. Foto: Johan Nilsson/TT

Bo Hallberg, avtalsexpert och konfliktgeneral på Unionen, vill inte uttala sig om den aktuella Norwegiankonflikten eftersom han inte har hela bilden klar för sig. Parterna ger via media delvis motstridiga uppgifter om vad konflikten egentligen handlar om.

Innan man tar till sympatiåtgärder är det, enligt Bo Hallberg, viktigt att förstå vad en konflikt går ut på, något som är svårt när primärkonflikten gäller andra förbund än det egna. Ännu svårare är det att få hela bilden när det gäller konflikter i andra länder, där arbetsrätten många gånger ser annorlunda ut.

Bo Hallberg tycker att det ibland råder en konfliktromantik i den fackliga världen men att man ska vara väldigt försiktig med att ta till konflikt. Det ska vara en sista utväg när allt annat är uteslutet. Dessutom måste beslutet vara förankrat hos medlemmarna.

– De allra flesta vill inte strejka. Det kan få konsekvenser långt efter att konflikten är över, inte minst för relationen mellan de anställda och dessutom för företagets ekonomi, säger Bo Hallberg.  

Enligt honom är Sverige inte förskonat från fackfientlighet, det förkommer ofta på arbetsplatser utan kollektivavtal. Dock tror han att det oftast beror på fördomar. Att arbetsgivaren tror att ett kollektivavtal innebär att facket ska komma in och styra och ställa. 

Konflikt

Det är bara när det saknas kollektivavtal som facket kan ta till vapen, till exempel strejk eller övertidsblockad. Dels under en avtalsrörelse, då facket tar strid för avtalskrav som gäller många medlemmar. Dels då ett företag aldrig har haft kollektivavtal. Om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal kan förbundet varsla om konflikt, då företaget vägrar teckna avtal. Det brukar vara effektivt. Unionen har bara misslyckats en gång med att få till ett avtal vid en sådan konflikt och gällde konflikten i Fränsta, där arbetsgivaren till slut valde att lägga ned verksamheten hellre än att teckna kollektivavtal.

Strejkbryteri

Oavsett vilken typ av konflikt det rör sig om är du som medlem tvungen att strejka när ditt fackförbund kräver det. Vägrar du att delta riskerar du att uteslutas ur förbundet på grund av strejkbryteri.

Senast Unionen uteslöt strejkbrytare var efter avtalsförhandlingarna 2012. Unionen inledde en strejk med Almega Tjänsteföretagen och Medieföretagen som berörde sju företag och över 1 000 medlemmar. På två av företagen valde fem personer att jobba som vanligt. Fyra av strejkbrytarna valde att lämna förbundet frivilligt efter konflikten. Den femte medlemmen, som ville behålla sitt medlemskap, uteslöts efter ett beslut från Unionens förbundsstyrelse.

Att bli medlem på nytt är inte helt lätt. Har du en gång blivit utesluten krävs ett medgivande från förbundsstyrelsen.

Sympatiåtgärd

Även om du eller din arbetsgivare inte berörs direkt av en konflikt kan du som medlem bli uttagen i konflikt om ditt fackförbund tar till sympatiåtgärder.

Senast Unionen varslade om sympatiåtgärd var under en konflikt om arbetstider i avtalsrörelsen 2012. Unionen varslade om att ta ut de kabinanställda medlemmarna hos Norwegian i strejk. Men eftersom majoriteten av kabinpersonalen som flög åt Norwegian redan då var anställda hos bemanningsföretaget Proffice Aviation, hade det inte fått tillräcklig effekt att enbart varsla om strejk för de direktanställda hos Norwegian. Sympatiåtgärden var alltså med Unionen själva. Strejken 2012 trädde dock aldrig i kraft.

All svensk kabinpersonal som flyger åt Norwegian är sedan drygt ett år bemanningsanställda hos Proffice Aviation. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.